Konflikten i Mellanöstern intensifieras med attacker från flera håll, vilket har lett till att minst 40 energiproducerande platser i nio länder har drabbats, enligt uppgifter från organisationen IEA. Iran har som en följd av detta stoppat nästan all oljetransport genom Hormuzsundet. Detta har i sin tur orsakat en kraftig global ökning av oljepriserna.
Kan dagens kris bli värre än 1970-talets oljekriser?
IEA varnar för att den nuvarande situationen riskerar att utlösa en global ekonomisk kris. Organisationens expert, Fatih Birol, menar att den nuvarande krisen kan bli värre än de två oljekriser som drabbade världen på 1970-talet. Han betonar vikten av att länderna samarbetar för att återöppna Hormuzsundet.
22 länder, inklusive Sverige, har uttryckt en vilja att diskutera situationen. Samtidigt har USA:s president Donald Trump ställt ett ultimatum till Iran om att öppna sundet, annars hotar USA med ytterligare bombningar.
Hur påverkas svensk ekonomi av oron?
Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman menar att trots oroliga tider har svensk ekonomi goda förutsättningar att fortsätta växa. Hon rekommenderar att ha en buffert för oförutsedda kostnader.
– Jag tror och hoppas att den efterlängtade återhämtningen som har påbörjats kommer att fortsätta, säger Christina Nyman.
Hon ser inte heller ett långsiktigt stagflationsscenario, där stigande energipriser driver inflationen samtidigt som tillväxten minskar. Om energipriserna faller tillbaka förväntas även tillväxten ta fart igen.
Regeringen förväntas inte införa några särskilda stöd till hushåll eller företag i nuläget. En eventuell sänkning av bränsleskatten kan bli aktuell om oljepriserna fortsätter att vara höga.
Trots osäkerheten kring bostadspriserna, förväntas många svenska hushåll få mer pengar i plånboken i år. Lättade bolåne-regler brukar driva upp priserna, och trots att bostadsbristen kanske inte är lika stor som tidigare, är den fortfarande relativt stor på många orter.
Situationen i Mellanöstern skapar tydliga risker, men i Handelsbankens huvudscenario begränsas de ekonomiska effekterna och en återhämtning kan återupptas om konflikten trappas ner och energipriserna faller gradvis. Om osäkerheten och inflationsimpulsen lättar finns goda möjligheter till en återhämtning.
En nedtrappning av konflikten skulle begränsa inflationseffekterna, vilket kan innebära att centralbankerna avstår från räntehöjningar. Riskerna är dock betydande; en utdragen eller upptrappad konflikt kan leda till kraftigt högre oljepriser, bredare inflationsuppgång och räntehöjningar trots en svagare konjunktur. Det är därför viktigt för både hushåll och företag att vara beredda på att utvecklingen snabbt kan förändras.