Beslutet i Knesset innebär att domstolar kan utdöma dödsstraff för individer som begår mord med syftet att förneka Israels rätt att existera. Avrättning ska i sådana fall ske inom 90 dagar efter domen. Kritiker menar att lagen är diskriminerande och i praktiken riktar sig mot palestinier på Västbanken och i Gaza, områden som Israel kontrollerar.

Vem drabbas av den nya lagen?

Den nya lagstiftningen utvidgar möjligheten att döma till döden för brott som klassas som terrorism, särskilt de som anses syfta till att “förneka statens existens”. Enligt uppgifter från bland annat SVT Nyheter och Dagens ETC innebär lagen i praktiken att palestinier som fängslats för mord på israeler kan avrättas. Däremot kommer lagen inte att gälla för israeler som dödar palestinier. Militärdomstolar på den ockuperade Västbanken, som enligt människorättsorganisationer har en mycket hög andel fällande domar, får befogenhet att döma till döden. Även civila domstolar i Israel och östra Jerusalem utvidgas befogenheter.

Det ultranationalistiska partiet Judisk makt, lett av säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir, har drivit frågan om dödsstraff hårt. Ben-Gvir har tidigare visat sitt stöd för straffet genom att bära en förgylld hängsnara som pin.

Internationell kritik mot lagen

Lagen har väckt stark kritik från flera länder och internationella organisationer. Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard har uttryckt oro och uppmanat Israel att inte gå vidare med planerna. Även ministrar från Tyskland, Frankrike och Italien har protesterat och kallat lagen diskriminerande. Människorättsorganisationer både nationellt och internationellt har kritiserat beslutet och planerar att överklaga det till Israels högsta domstol.

Enligt förslaget ska de som döms till döden hållas i en separat anstalt utan besök och med begränsad juridisk konsultation. Avrättningen ska genomföras inom 90 dagar utan möjlighet till nåd. Domstolar ska kunna utdöma straffet utan krav på enhällighet bland domarna, vilket skiljer sig från tidigare praxis.

Lagen träder i kraft trots att den strider mot internationell rätt, enligt Palestinagrupperna. De menar att det utgör ett krigsbrott att beröva palestinier på ockuperat område garantier för en rättvis rättegång.