Havet blir allt surare till följd av ökade koldioxidutsläpp, vilket påverkar livet i haven negativt. Denna försurning har nu nått en nivå som forskare beskriver som mycket allvarlig, trots att de fulla konsekvenserna kan dröja.

Hur snabbt försuras haven?

Havsvattnets surhetsgrad har ökat markant sedan den förindustriella eran. Mellan 1985 och 2021 har surheten i haven ökat med 15 procent, vilket motsvarar en total ökning med 40 procent jämfört med tiden före den industriella revolutionen. Havet har absorberat mellan 20 och 30 procent av de totala koldioxidutsläppen sedan 1980-talet, vilket förändrar havsvattnets kemiska sammansättning.

Enligt uppgifter från CMEMS, Copernicus Marine Service, försuras havsvattnet tio gånger snabbare nu än någon gång under de senaste 300 miljoner åren. Havet är idag surare än det har varit på över 20 miljoner år. Om koldioxidutsläppen inte minskar, beräknas havsförsurningen fördubblas eller tredubblas fram till år 2100.

Vilka är konsekvenserna av havsförsurning?

Försurningen av haven leder till att kalkbildande organismer som koraller, plankton och skaldjur får svårare att bygga sina skal och skelett. Detta påverkar inte bara dessa arter direkt, utan får även kaskadeffekter genom hela näringskedjan. Små sniglar och musslor, som är viktig föda för många andra arter, drabbas redan av svagare skal.

Forskaren Sam Dupont vid Kristinebergs marina forskningsstation betonar att den ökande surheten kräver mer energi från organismerna för att upprätthålla rätt pH-balans i sina kroppar. Om de inte lyckas med detta, får de problem, vilket kan leda till störningar i tillväxt och fortplantning.

– Vi måste minska utsläppen nu och inte i framtiden. Inte om tio eller femton år. Det är för sent, säger Albert Norström, forskare vid Potsdaminstitutet för klimatforskning.

Även unika ekosystem som Östersjön påverkas. Blåmusslan är en av de arter i Östersjön som hotas av den väntade havsförsurningen, enligt Stockholms universitets Östersjöcentrum. Försurningen kan leda till en förändrad artsammansättning, med potentiellt fler maneter men färre musslor.

Åtgärder krävs omedelbart

För att motverka havsförsurningen krävs kraftigt minskade koldioxidutsläpp. Forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum rekommenderar att man verkar för hårdare utsläppsmål för koldioxid för att minimera konsekvenserna, i linje med Agenda 2030-målet 14.3 om att minska havsförsurningen.

Utöver minskade utsläpp av koldioxid, lyfter man även vikten av att vidta åtgärder mot övergödning, överfiske och utsläpp av farliga ämnen. Forskning kring hur försurningen påverkar ekosystemen i Östersjön behöver också utökas.

Havsförsurningen är en av sju passerade planetära gränser, vilket indikerar att jorden befinner sig i ett tillstånd av osäkerhet. Att agera nu är avgörande för att bevara havets biologiska mångfald och de ekosystemtjänster det tillhandahåller.