Förenta Nationerna (FN) grundades den 24 oktober 1945, strax efter andra världskrigets slut, med målet att förhindra framtida konflikter och främja internationellt samarbete. Idag, 80 år senare, har organisationen vuxit från 51 grundarländer till 193 medlemsstater och fortsätter att arbeta för fred, mänskliga rättigheter och utveckling.

Vilka insatser gör FN?

FN:s verksamhet spänner över ett brett fält och syftar till att hantera globala utmaningar. Organisationen bistår och skyddar miljontals människor som flyr krig, svält och förföljelse. Genom program som tillhandahåller mat och hjälp till över 123 miljoner människor i mer än 120 länder, samt genom att vaccinera 45 procent av världens barn, räddar FN årligen miljontals liv.

Dessutom arbetar FN för att bekämpa klimatförändringar genom samarbete med 196 nationer för att hålla den globala temperaturökningen under 2 °C. Fredsbevarande styrkor upprätthåller ordningen i konfliktdrabbade regioner, medan organisationen också adresserar den globala vattenkrisen och skyddar mänskliga rättigheter genom ett flertal avtal och deklarationer. FN spelar även en roll i att förebygga konflikter genom diplomati och stödjer valprocesser i cirka 50 länder årligen.

Hur fungerar säkerhetsrådet och vetorätten?

En central del av FN:s struktur är säkerhetsrådet, som har det primära ansvaret för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Rådet består av fem permanenta medlemmar: Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och USA. Dessa länder innehar vetorätt, vilket innebär att de kan blockera alla bindande resolutioner, även om majoriteten av de övriga medlemsländerna stöder dem.

Denna vetorätt har varit föremål för betydande kritik. Nyligen stoppade USA ett FN-förslag om en vapenvila i Gaza, vilket ledde till att konflikten fortsatte. Även Ryssland har använt sin vetorätt för att undvika sanktioner efter invasionen av Ukraina. Organisationer som Amnesty International har föreslagit att vetorätten bör avskaffas när det gäller beslut om krig och brott mot mänskligheten, då de anser att de permanenta medlemmarna inte bör ha så övergripande makt.

Trots dessa utmaningar fortsätter FN att vara en avgörande aktör på den globala arenan. Organisationen finansieras genom obligatoriska avgifter från medlemsstaterna samt frivilliga bidrag, men flera länder har försenat eller uteblivit med sina betalningar, vilket hotar delar av FN:s verksamhet. Sverige är dock ett av de länder som har betalat sin avgift i tid.