En historisk rättegång har inletts i Los Angeles, Kalifornien, där föräldrar och åklagare riktar skarp kritik mot techjättarna Meta och Google. Anklagelserna handlar om att företagens populära plattformar, Instagram och YouTube, är designade för att skapa beroende hos barn och unga, vilket i sin tur leder till allvarliga problem med mental hälsa, och i tragiska fall självmord.

Hur anklagas techjättarna för att skada barn?

Åklagaren Mark Lanier har i sitt öppningsanförande framfört att Meta och Google medvetet har skapat applikationer som utnyttjar barns belöningssystem i hjärnan för att framkalla beroende. Enligt anklagelserna används personanpassade algoritmer och ett konstant flöde av innehåll för att hålla användarna, särskilt barn, kvar på plattformarna så länge som möjligt. Detta sker i syfte att maximera annonsintäkter, där barnen själva blir produkten.

– Jag kommer att bevisa att dessa bolag byggt maskiner som är designade att göra barns hjärnor beroende och att de gjort det med flit, sade åklagaren Mark Lanier enligt uppgifter från Aftonbladet och Corren.

Ett exempel som lyfts fram är en 20-årig kvinna som började använda YouTube som sexåring och Instagram som nioåring. Hennes advokat menar att hon drogs in i en ”riggad beroendefälla” som förändrade henne i grunden. Till en början riktades anklagelserna även mot Tiktok och Snapchat, men dessa företag har redan ingått förlikningar.

Vad kan bli konsekvenserna av rättegången?

Rättegången i Los Angeles är en av över 2 500 liknande stämningar som väntar i USA, och utfallet kan bli vägledande för hur sociala medieplattformar regleras framöver. Om Meta och Google fälls kan de tvingas ta ett större ansvar för sina produkters påverkan på unga användare och genomföra betydande förändringar i hur deras tjänster utformas.

Mark Zuckerberg, vd för Meta, kan komma att behöva vittna inför juryn. Experter bedömer att processen kommer att bli komplex och långdragen, med potential att omforma techindustrins syn på barnsäkerhet och ansvar. Frågan om vilket ansvar bolagen bär för material som delas på deras plattformar är central i målet.

Regeringar runt om i världen, inklusive i Sverige, diskuterar också åtgärder för att skydda barn online, såsom åldersgränser och mobilfria skolmiljöer. Debatten handlar om huruvida ansvaret primärt ska ligga på föräldrar eller på de företag som utvecklar och driver plattformarna. Den pågående rättsprocessen i Los Angeles kan ge nya perspektiv på denna fråga och leda till konkreta förändringar i hur digitala tjänster utformas för unga användare.