Konflikten i Gaza har nu lett till ett formellt mandat för en internationell insats. Säkerhetsrådet, som består av femton medlemsländer, röstade under natten till tisdagen igenom resolutionen. Ryssland och Kina avstod från att rösta, medan inga länder röstade emot.
Vad innebär den nya fredsplanen?
Den antagna resolutionen ger mandat att inrätta en internationell stabiliseringsstyrka (ISF) som ska verka i och runt Gazaremsan. Styrkan ska samverka med Israel, Egypten och nybildade palestinska polisstyrkor. Dess uppdrag blir att skydda civila, säkerställa att humanitärt bistånd når fram och på sikt arbeta för en avväpning av väpnade grupper som Hamas.
– Vi behöver hitta en långsiktig lösning för hela branschen, säger Rune Andersson, vd för Mellby Gård.
Planen banar också väg för ett internationellt ”Board of Peace”, ett övergångsråd som ska koordinera återuppbyggnaden och ekonomisk återhämtning i Gaza. Deltagande länder kan ansluta sig frivilligt. Donald Trump har på sociala medier uttryckt att han tänker leda detta råd.
Reaktionen från inblandade parter
Trots det breda stödet i säkerhetsrådet möts planen av blandad kritik. Hamas har fördömt resolutionen och menar att uppdraget att avväpna dem berövar styrkan dess neutralitet och gör den till en part i konflikten till förmån för ockupationen. Organisationen anser också att planen inte möter palestinska folkets politiska och humanitära behov.
Även från Israel har kritik framförts, bland annat mot formuleringar i resolutionen som pekar mot en framtida palestinsk statsbildning. Däremot stöds resolutionen av Palestinska myndigheten och flera arabiska och muslimska länder.
FN:s säkerhetsråds beslut markerar ett viktigt steg mot en potentiell lösning av konflikten. Nu återstår det att se hur de involverade parterna kommer att agera och om freden kan bli bestående.