Hormuzsundet, en vital sjöfartsled i Persiska viken, har varit föremål för spänningar sedan Iran hotade att blockera det som svar på handlingar från USA och Israel. Denna situation har lett till att ett stort antal oljefartyg har fått vänta på tillstånd att passera, vilket har skapat global ekonomisk osäkerhet och bidragit till stigande oljepriser. Nu tyder tecken på att Iran kan vara villigt att lätta på restriktionerna, dock med tydliga undantag.

Varför är Hormuzsundet så viktigt?

Sundet är en av världens mest kritiska passager för oljetransporter. Cirka 138 fartyg passerar normalt sett genom sundet per dygn, vilket motsvarar en sjundedel av världens oljetransporter. Dess strategiska läge gör det till en flaskhals för den globala energiförsörjningen. En blockad eller kraftigt reducerad trafik kan därför snabbt få betydande globala ekonomiska konsekvenser, vilket också har märkts av på oljepriserna.

Iran har tidigare uttryckt att sundet förblir öppet för alla utom länder som angriper eller stöder attacker mot Iran. Irakiska fartyg har enligt iransk statlig media fått särskilda tillstånd att passera. Revolutionsgardet har meddelat att sundet aldrig kommer att återgå till sitt tidigare tillstånd, särskilt inte för USA och Israel.

Vad innebär den nya utvecklingen?

Enligt uppgifter har antalet passerande fartyg ökat. Under en helg registrerades 15 fartyg som passerade med Irans tillstånd, vilket är den högsta siffran sedan krigsutbrottet den 28 februari, enligt BBC med hänvisning till den iranska nyhetsbyrån Fars. Trots detta ligger trafiken fortfarande långt under normala nivåer. Analysföretaget Windward rapporterade 20 passager under en söndag, vilket är endast en sjundedel av det historiska genomsnittet.

Samtidigt förbereds lagstiftning i Iran om att införa avgifter för fartyg som passerar sundet, presenterat som ett sätt att kompensera för krigets skador. Oman för parallella samtal med Teheran om fartygstrafiken, och nya farleder har börjat användas. Den 2 april hölls ett virtuellt möte med över 40 länder och Internationella sjöfartsorganisationen IMO, där man diskuterade ökat diplomatiskt tryck, ekonomiska åtgärder och sanktioner mot Iran.

Huruvida denna policyförändring kommer att leda till en varaktig lättnad i den globala sjöfarten och påverka de redan ansträngda relationerna mellan Iran, USA och Israel återstår att se.