EU-länderna har nyligen tagit ett stort steg mot att sluta ett handelsavtal med Mercosur-länderna Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay. Avtalet, som beskrivs som det största i EU:s historia, syftar till att underlätta handel och skapa världens största frihandelszon med 780 miljoner människor. Förhandlingarna har pågått i över två decennier, men trots framstegen kvarstår betydande motstånd inom unionen.
Vad säger kritikerna om avtalet?
Den främsta oron rör potentiella konsekvenser för EU:s egna jordbrukare. Flera medlemsländer befarar att avtalet kan leda till en översvämning av billiga livsmedel från Sydamerika, vilket skulle kunna konkurrera ut lokala producenter. Denna oro manifesterades nyligen genom en protest av omkring fem tusen bönder utanför EU:s kontor i Strasbourg.
– Vi ser en risk att importerade produkter tar marknadsandelar från våra egna producenter, säger en representant för en europeisk jordbruksorganisation som vill vara anonym.
Kritiken handlar inte bara om pris, utan även om produktionsstandarder och miljöaspekter. Vissa länder har tidigare blockerat avtalet med hänvisning till miljö- och jordbruksfrågor.
Kan avtalet stoppas helt?
För att hantera den utbredda oron har EU:s riksdag beslutat att avtalet ska granskas av EU:s domstol. Denna granskning kan ta flera månader, eller till och med år, och innebär en betydande försening av avtalets ikraftträdande. Beslutet att involvera domstolen visar på djupgående meningsskiljaktigheter inom unionen gällande avtalets konsekvenser.
Trots att ett tillräckligt antal EU-ambassadörer nyligen ställde sig bakom avtalet, vilket flera nyhetsbyråer rapporterat, kvarstår ett starkt motstånd. Länder som Frankrike har varit särskilt drivande i att uttrycka kritik. Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) har dock sett svenska fördelar för bland annat läkemedels- och fordonsindustrin.
Utöver den interna kritiken kan även nya handelspolitiska löften från EU till USA försvåra Mercosur-pakten. De handelspolitiska spänningarna mellan EU och USA under president Donald Trump har tidigare lett till att fler inom EU sett Mercosur-avtalet som en möjlighet att stärka banden till andra regioner. Men nyligen gav EU USA löften om ökade handelsutbyten, vilket skapat irritation och kan påverka förutsättningarna för ett avslut av Mercosur-avtalet.
Om avtalet slutligen godkänns skulle det omfatta omkring 780 miljoner människor och skapa världens största frihandelszon, med ett samlat bruttoinlandsprodukt på cirka en fjärdedel av den globala ekonomin. Men vägen dit är ännu osäker.