EU-ambassadörer samlades under torsdagen i Bryssel för ett möte som väntas bli avgörande för unionens fortsatta stöd till Ukraina. På dagordningen står frågan om att godkänna ett omfattande makrofinansiellt stödpaket på 90 miljarder euro. Dessa medel är tänkta att bidra till att täcka Ukrainas budgetunderskott, stärka landets ekonomiska motståndskraft och långsiktigt stödja återuppbyggnaden efter den ryska invasionen. Förslaget ingår i en bredare ekonomisk plan som presenterades av EU-kommissionen tidigare i år, där medlemsländerna ska bidra genom gemensamma lån som garanteras av EU:s budget.

Hur ska stödet finansieras?

Diskussionerna har präglats av politiska spänningar mellan medlemsstaterna, framför allt kring hur stödet ska finansieras och vilka villkor som ska gälla för utbetalningarna. Enligt diplomatiska källor råder det bred enighet om vikten av ett fortsatt stöd, men flera länder har uttryckt oro över det ökande trycket på de egna statsfinanserna. Ett av de mer kontroversiella förslagen är att använda ryska tillgångar som har frysts i Europa. Dessa tillgångar uppgår till över 2 000 miljarder kronor och skulle kunna användas för att låna ut pengar till Ukraina. Flera medlemsländer är dock skeptiska och oroar sig för att Ryssland i framtiden kommer att kräva tillbaka pengarna.

Sveriges regering har uttryckt frustration över motståndet mot förslaget. – Jag är irriterad över att så många länder fortsätter att säga nej. Det är dags för Europa att visa styrka, säger Maria Malmer Stenergard, minister i Sveriges regering.

Om enighet inte nås på ambassadörnivå väntas frågan lyftas till EU-ländernas finansministrar eller till ett kommande toppmöte. Sveriges statsminister Ulf Kristersson kommer att delta i mötet. – Det här är en mycket viktig vecka för Europa, tillägger Maria Malmer Stenergard.

EU:s samlade stöd till Ukraina

Hittills har EU och dess medlemsländer bidragit med 194,9 miljarder euro i stöd till Ukraina, varav 69,7 miljarder euro i militärt stöd, enligt uppgifter från Europeiska rådet. Unionen har sedan den ryska invasionen den 24 februari 2022 reagerat snabbt och beslutsamt på Rysslands anfall genom att anta restriktiva åtgärder som har stora och allvarliga följder för Ryssland. EU har trappat upp sitt politiska, humanitära, militära och ekonomiska stöd till Ukrainas ekonomi, samhälle och framtida återuppbyggnad.

Ett positivt besked från mötet skulle innebära att finansieringen kan börja rulla ut redan under andra halvan av året, medan ytterligare fördröjningar riskerar att försvaga Ukrainas finansiella läge. För EU blir beslutet samtidigt ett test på unionens förmåga att agera enat och beslutsamt i en komplex geopolitisk situation. Under mötet väntas även tekniska frågor om utbetalningsvillkor och övervakningsmekanismer behandlas.