Den 28 februari genomförde USA och Israel en gemensam attack mot Iran, vilken resulterade i att Irans ledare dödades och flera militära anläggningar förstördes. Rapporter tyder på att minst tusen civila kan ha omkommit i attackerna. Undersökningar visar att en stor andel av den amerikanska befolkningen är kritisk till attacken och befarar att den kan leda till ökade problem för USA.
Vad ligger bakom attacken och varför är den kontroversiell?
Attacken mot Iran genomfördes med hänvisning till att förhindra landet från att skaffa kärnvapen och att förstöra raketer som kunde riktas mot Israel. Iran har dock förnekat anklagelserna om kärnvapenprogram. FN:s generalsekreterare har fördömt attacken som felaktig.
Det finns en utbredd oro bland amerikaner att kriget kan öka risken för attacker mot USA. Många känner att president Donald Trump har brutit sitt vallöfte om att inte inleda nya krig. Kritiken kommer inte bara från allmänheten utan även från politiker som vanligtvis stöder presidenten. Enligt en opinionsundersökning stöder endast 36 procent av amerikanerna presidentens agerande, den lägsta siffran sedan hans tillträde.
– Ingen i USA bad om det här kriget, säger Gabriela Silva, 34, från New York, som deltog i en protest mot attackerna.
Demonstrationer mot USA:s agerande har hållits i ett femtiotal städer runt om i landet. Många amerikaner uttrycker frustration över att landet dras in i ytterligare en konflikt i Mellanöstern och ifrågasätter presidentens trovärdighet som fredspresident.
Hur påverkar kriget den globala stabiliteten och ekonomin?
Kriget mot Iran har skapat global ekonomisk oro. Börser runt om i världen har fallit, och flera europeiska regeringar har uttryckt oro för konsekvenserna av den amerikanska militära offensiven. Oljepriset har stigit kraftigt, och handelsrelationerna med flera asiatiska länder har försvårats.
Irans motattacker, särskilt hoten mot tankfartyg i Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för olja, har lett till en växande rädsla för en upptrappning av konflikten. Det finns en oro i presidentens krets att USA kan tvingas sätta in marktrupper för att säkra området, vilket skulle innebära amerikanska soldater på iransk mark.
En källa med insyn i Vita huset beskriver situationen för Politico:
– Vi har helt klart krossat dem på slagfältet, men till stora delar är det de som håller i korten nu. Det är de som bestämmer hur länge vi ska vara med – och det är de som bestämmer om vi ska sätta in markstyrkor. Och jag ser ingen väg runt det, om vi vill rädda ansiktet.
Trots kritiken från hemmaopinionen och den globala oron fortsätter Vita huset att betona vikten av att skapa långsiktig stabilitet i Mellanöstern och försvara insatsen som nödvändig för att skydda amerikanska intressen. Kritiker menar dock att strategin saknar en tydlig plan för hur USA ska lämna konflikten.