Regeringen och Sverigedemokraterna vill införa en femårig kvalificeringstid för att få tillgång till vissa bidrag, såsom barnbidrag och bostadsbidrag. Syftet är att öka incitamenten för nyanlända att snabbt komma in på arbetsmarknaden och minska Sveriges dragningskraft som bidragsland. Socialförsäkringsminister Anna Tenje betonar att Sverige välkomnar dem som vill arbeta, men att det blir svårare för dem som enbart söker försörjning.

Vad innebär de nya bidragsreglerna?

Förslaget innebär att nyanlända måste ha varit bosatta i Sverige i fem år för att kvalificera sig för vissa bosättningsbaserade förmåner. Alternativt kan man arbeta sig till en kvalificering genom att uppnå en viss lönenivå under en specificerad tidsperiod. Dessa nya regler förväntas träda i kraft successivt från och med den 1 januari 2027.

Enligt uppgifter från regeringen kommer reformen att påverka omkring 150 000 hushåll, med störst effekt för familjer med fyra barn eller fler, där majoriteten av föräldrarna är utrikesfödda. Försörjningsstödet kommer att sänkas, och regeringen räknar med att sänka den ekonomiska standarden för biståndsmottagare.

Vilka är de potentiella konsekvenserna?

Kritiken mot förslaget är omfattande. Ekonomer som Olof Åslund, expert på ekonomi vid Uppsala universitet, pekar på erfarenheter från Danmark där liknande regler har haft både positiva och negativa effekter. Åslund varnar för att skolresultaten för unga kan försämras och att brottsligheten bland unga kan öka.

Barnrättsorganisationer uttrycker djup oro. Erik Ullnes från Rädda Barnen menar att barn riskerar att straffas för sina föräldrars situation och att begränsningarna kan få långtgående negativa konsekvenser för barnens framtid. Även Myndigheten för delaktighet varnar för att förslaget kan försämra levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning.

Alexander Ojanne, social- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad, beskriver förslaget som att det “sparkar på dem som har det absolut svårast i samhället”. Han befarar att förändringarna kan leda till ökad social utsatthet, inklusive kriminalitet och missbruk, bland barn i utsatta familjer. Regeringens planer på att avskaffa lokala undantag, som den så kallade Stockholmsnormen som tillåter högre bidrag på grund av högre levnadskostnader, möter också motstånd.

Debatten fortsätter och experter och organisationer uppmanar regeringen att noggrant överväga de potentiella konsekvenserna innan beslutet fattas.