WWF:s Fiskguide, som publiceras årligen, ger konsumenter råd om vilka fiskar och skaldjur som är hållbara att äta. Syftet är att minska överfisket och skydda marina ekosystem. I årets upplaga, som släpptes den 16 december 2025, finns flera nyheter och uppdateringar som speglar den aktuella situationen för världens fiskbestånd.

Varför rekommenderas svenskodlad regnbåge att undvikas?

En av de mest uppmärksammade förändringarna i årets guide är att svenskodlad regnbåge nu hamnar på rött ljus, vilket innebär att den bör undvikas. Regnbågen utgör en stor del av den svenska matfiskproduktionen, men enligt WWF uppfyller den inte organisationens kriterier för hållbarhet.

– Som den odlas nu så uppfyller den inte WWF:s kriterier. Fodret påverkar ekosystemen och man har problem med rymningar och sjukdomsspridning, säger Inger Melander, fiskeexpert på WWF.

Även om regnbågen liknar lax och är populär i Sverige, pekar WWF på problem med fodrets miljöpåverkan, rymningar från odlingarna samt spridning av sjukdomar till marina ekosystem.

Vilken torsk kan ätas med gott samvete?

För torskens del ser situationen annorlunda ut. De flesta torskbestånd i världshaven är idag akut hotade på grund av tidigare överfiske, enligt uppgifter från Land.se. WWF lyfter dock fram att torsk som är fångad med långrev utanför Island får grönt ljus i årets guide.

– Torsken fångad med långrev utanför Island får grönt ljus, men i butiken i Sundsvall som SVT besöker har man inte hört talas om den, rapporterar SVT Nyheter.

Detta belyser en utmaning för konsumenter: även när det finns hållbara alternativ, kan det vara svårt att hitta dem i butik. Christian Bengtsson, som arbetar i en fiskdisk, kommenterar att de inte har hört talas om denna specifika torskfångst.

Utöver torsk från Island nämns även kolja fiskad med långrev vid Island och i Nordatlanten som ett grönt alternativ.

Nya trender för lax och andra fiskar

I årets Fiskguide syns också förändringar gällande lax. Norsk lax som produceras i landbaserade recirkulerande system (RAS) får grönt ljus, vilket betyder att det är ett bra val. Detta beror på att risken för rymlingar och spridning av sjukdomar minskar i landbaserade system. Däremot får norsk lax odlad i marina nätkassar fortsatt gult ljus, vilket innebär att den bör undvikas eller ätas med stor försiktighet.

Den populära matfisken Alaska pollock, som fiskas i Berings hav, har gått från gult till grönt ljus tack vare förbättrad förvaltning. Samma positiva utveckling ses för siklöja från Bottenviken.

WWF betonar vikten av att konsumenter tittar på förpackningen och jämför med Fiskguiden. Miljömärkningar som MSC, ASC och Krav kan vara en hjälp, men WWF poängterar att dessa inte alltid är likställda med det gröna ljuset, då de inte nödvändigtvis garanterar ett fullt ut hållbart fiske eller vattenbruk.

Situationen för både Östersjön och många av våra vanliga matfiskar är på många sätt bekymmersam, menar WWF, men det finns också mer hållbara alternativ att välja. För 2025 ligger fyra av tio fiskekvoter i Östersjön fortfarande över de vetenskapliga råden, vilket riskerar att förvärra läget för redan hårt drabbade bestånd.