Den preliminära statistiken från Naturvårdsverket visar en markant ökning av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser under 2024. Utsläppen uppgick till 48,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är en ökning med drygt sju procent jämfört med föregående år. Detta är den största årliga ökningen som registrerats sedan 1990-talet, med undantag för återhämtningen efter finanskrisen och en liknande ökning år 2010.
Varför ökade utsläppen?
Den huvudsakliga förklaringen till utsläppsökningen ligger i en ökad användning av fossila drivmedel, främst fossil diesel, inom transportsektorn. Enligt uppgifter från Naturvårdsverket har den förändrade reduktionsplikten lett till en ökad användning av fossila bränslen. Detta har i sin tur resulterat i en 24-procentig ökning av utsläppen från vägtrafiken och en 33-procentig ökning från arbetsmaskiner. Transporter utgör en betydande del av de utsläpp som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR).
Roger Sedin, chef för Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket, uttrycker oro över utvecklingen.
– De senaste 15 åren har trenden varit minskande utsläpp och vi har sett ut att ha goda möjligheter att nå både det nationella etappmålet och EU-åtagandet till 2030. Utsläppsökningen under 2024 har försvårat den möjligheten, säger Roger Sedin i ett pressmeddelande.
Även industriella maskiner och vissa delar av industrisektorn bidrar till ökningen, även om minskningar skett inom el- och fjärrvärmesektorn samt jordbruket.
Är ökningen verklig eller en sifferspekulation?
Vissa bedömare menar att den rapporterade sjuprocentiga ökningen till stor del beror på hur utsläppen beräknas, snarare än en verklig ökning av klimatpåverkan. Enligt statistikern Jan Weiner, som skriver för Kvartal, återspeglar siffran inte en faktisk ökning av växthusgasutsläppen i realiteten. Han menar att den redovisade ökningen främst förklaras av den sänkta reduktionsplikten, vilket lett till ökad användning av fossil diesel.
Trots denna diskussion om beräkningsmetoder, understryker Naturvårdsverket att den ökade användningen av fossila bränslen har en direkt klimatpåverkan. Denna utveckling gör det betydligt svårare för Sverige att nå de nationella etappmålen till 2030 och 2040, samt att uppfylla de åtaganden som landet har inom EU:s klimatpolitik.
Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser exklusive LULUCF (land use, land-use change and forestry) var 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2025, enligt preliminär statistik. Detta innebär en minskning med knappt 3 procent jämfört med 2024, främst drivet av minskningar inom inrikes transporter, industri samt el- och fjärrvärme. Denna framåtblickande statistik visar dock på en annan trend än den som observerades under 2024.