Sveriges glaciärer krymper i en oroande takt. Även om sommarens värme inte var lika intensiv som förra året, vilket resulterade i en något mindre drastisk minskning av ismassorna, fortsätter trenden med avsmältning. Forskare vid Tarfala forskningsstation, som drivs av Stockholms universitet, följer utvecklingen noggrant. Nina Kirchner, Sveriges första kvinnliga professor i glaciologi och föreståndare för forskningsstationen, beskriver situationen.
Hur stora är Sveriges glaciärer och hur snabbt minskar de?
Sverige har cirka 269 glaciärer, varav en del sträcker sig över gränsen till Norge. Tillsammans täcker de en yta på omkring 250 kvadratkilometer. Sedan 2020 har minst fyra glaciärer och fyra kvadratkilometer glaciäris försvunnit, enligt en analys från Lantmäteriet. Detta motsvarar en minskning av glaciärernas yta från 220 till 216 kvadratkilometer under de senaste fyra åren. Sedan 2008 har totalt 18 kvadratkilometer glaciäris smält bort, vilket motsvarar ungefär 2 500 fotbollsplaner.
De fyra svenska referensglaciärerna – Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären – har alla upplevt rekordstora minskningar av sin massbalans under balansåret 2023/2024. Storglaciären ensam har förlorat över 8 400 ton is, vilket motsvarar ett 2,85 meter tjockt vattenlager över hela glaciären.
– Vi har uppmätt de största avsmältningarna sedan de systematiska glaciärobservationerna på Sveriges referensglaciärer började, säger Nina Kirchner.
Vad innebär detta för framtiden?
Forskare befarar att de flesta stora isar i Sverige kan ha smält bort helt inom 30 till 50 år. Denna utveckling riskerar att få betydande konsekvenser för ekosystemen i fjällen. Glaciärerna spelar en avgörande roll för att tillföra vatten i fjällområdena under sommarhalvåret, och deras försvinnande kan påverka både djurliv och växtlighet.
Den snabba avsmältningen har även lett till att traditionella mätmetoder inte längre räcker till. Forskare vid Tarfala forskningsstation tvingas nu använda nya tekniker parallellt med de gamla för att säkerställa mätkvaliteten och bevara en 70 år lång mätserie.
År 2025 har FN utsett till året för bevarande av glaciärer, vilket understryker vikten av den forskning som bedrivs vid bland annat Tarfala forskningsstation. Glaciärerna är en viktig indikator på global uppvärmning och deras utveckling ger en tydlig bild av klimatförändringarnas påverkan.