Situationen i Iran präglas av omfattande protester och brutalt våld mot befolkningen, vilket har lett till att svenska myndigheter avrått sina medborgare från att resa till landet. Samtidigt fortsätter utvisningar av iranska medborgare som inte beviljats uppehållstillstånd i Sverige.
Hur resonerar Migrationsverket kring utvisningar?
Migrationsverket ansvarar för besluten om utvisningar och betonar att myndigheten noggrant följer händelseutvecklingen i Iran. Enligt Jesper Tengroth, talesperson för Migrationsverket, är det viktigt att skilja på rekommendationer till svenska medborgare och bedömningar av iranska medborgares skyddsbehov.
– Rådet gäller svenska medborgare. Det brukar vara säkrare i ett land för folk som är medborgare där än för folk som inte är medborgare, säger Jesper Tengroth till Sveriges Radio.
Migrationsverket framhåller att varje utvisningsbeslut prövas individuellt, med hänsyn till den enskildes specifika situation och eventuell risk för förföljelse.
Kritiken mot utvisningsbesluten
Trots Migrationsverkets resonemang kvarstår kritiken mot att utvisa människor till ett land där människorättskränkningar och politiskt förtryck är systematiskt. Rapporter från människorättsorganisationer, som Amnesty International, pekar på att Iran är ett av de länder i världen som avrättar flest människor. Det rapporteras om grova kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive dödsstraff, tortyr och godtyckliga frihetsberövanden, särskilt riktat mot kvinnor, ungdomar samt etniska och religiösa minoriteter.
Det finns exempel på individer som riskerar utvisning trots att de arbetat med journalistik och rapportering om protesterna i Iran, såsom nyhetsankaret Lavan Mohammadi och journalisten Fariborz Rezai. Migrationsverket har i dessa fall bedömt att de inte har gjort sannolikt att de riskerar förföljelse vid ett återvändande. Även systrarna Darya och Donya Javid Gonbadi utvisades till Iran innan ett tillfälligt stopp infördes, vilket tvingade dem att avbryta sina sjuksköterskeutbildningar i Sverige.
Debatten om utvisningar till Iran fortsätter, särskilt med tanke på de landsomfattande protester som pågått sedan 2025, drivna av ekonomisk kris och politiskt missnöje. Kraven på ett slut på teokratin och respekt för grundläggande fri- och rättigheter ekar på Irans gator.