Ahmadreza Djalali, forskare i katastrofmedicin vid Karolinska institutet, greps i Iran 2016. Han dömdes året därpå till döden, anklagad för spioneri. Trots att han hävdar sin oskuld och att inga bevis presenterats, har domen fastställts. Sedan dess har han levt med hotet om avrättning, en situation som förvärrats av den senaste tidens geopolitiska oro.
Är Ahmadreza Djalalis liv i fara?
Situationen för Ahmadreza Djalali beskrivs som akut. Enligt uppgifter har vakterna lämnat fängelset där han sitter, medan fångarna lämnats inlåsta med begränsade resurser. Hans fru, Vida Mehrannia, som bor i Sverige, vittnar om en desperat situation präglad av rädsla för krigets effekter och brist på förnödenheter. Djalali har också drabbats av hälsoproblem, inklusive sviktande hjärtfunktion, under sin tid i fängelse.
Det internationella samfundet har upprepade gånger uppmanat Iran att frige Djalali. FN:s råd för mänskliga rättigheter har kallat hans fängslande och dom för godtyckliga och ett resultat av framtvingade erkännanden. Läkarorganisationer och akademiker ser hans fall som en del av ett politiskt spel.
Vad gör Sverige för att frige honom?
Sveriges regering uppger att man arbetar intensivt för att få Ahmadreza Djalali frigiven. Utrikesminister Ann Linde har tidigare sagt att Sverige utövar både tyst och högljudd diplomati i fallet. Trots detta har Djalali inte inkluderats i den nyligen genomförda fångutväxlingen mellan Sverige och Iran, där Hamid Noury utväxlades mot de svenska medborgarna Johan Floderus och Saeed Azizi.
Statsminister Ulf Kristersson uttryckte i en intervju att Sverige gjorde allt för att få även Djalali frigiven, men att det var “helt omöjligt”. Han noterade att Djalali fängslades flera år innan Noury dömdes i Sverige, och att Iran inte erkänner hans svenska medborgarskap, vilket komplicerar situationen ytterligare. Karolinska institutets rektor, Annika Östman Wernerson, har uttryckt besvikelse över att Djalalis fall inte ens nämndes i statsministerns uttalande om fångutväxlingen.
Rektorer vid svenska universitet har uppmanat regeringen att “pressa Iran att frige dödsdömde Djalali” genom gemensamma och tydliga insatser. Advokater och människorättsorganisationer, som Amnesty International, fortsätter att lyfta fallet och organiserar upprop för hans frigivning. Den svenska regeringen betonar att man har rätt att engagera sig i fallet, trots iranska försök att tona ner Sveriges inblandning.
Den 25 april markerade tio år sedan Ahmadreza Djalali greps i Iran. Hans advokat i Sverige, Nima Rostami, rapporterar att det finns livstecken men att situationen är fortsatt osäker, särskilt med tanke på de senaste avrättningarna i Iran av personer anklagade för spioneri.