Den 27 december slog stormen Johannes till mot norra och mellersta Sverige med full kraft. Stormen, som krävde tre dödsoffer, ledde till att tiotusentals hushåll blev utan ström, framför allt i Gävleborgs och Västernorrlands län. För många innebar det en kamp för att klara vardagen.
Hur påverkades hushållen av strömavbrotten?
Börje Löfgren och Margareta Engström i byn Råhällan i Gästrikland var bland dem som drabbades hårdast. De var utan ström i hela tio dagar. Under denna period fick de förlita sig på sin vedspis för att laga mat och hämta vatten från en brunn.
– Det var svårt. Men vi var tvungna att gilla läget, säger Börje Löfgren.
Trots de utmanande omständigheterna lyckades paret hålla modet uppe. Deras upplevelse speglar den situation som många andra befann sig i, där grundläggande bekvämligheter försvann och vardagen fick anpassas drastiskt.
Fortsatta problem och bredare konsekvenser
Även när strömmen återvände till Råhällan, kvarstod problem för hundratals andra. Västernorrlands län drabbades särskilt hårt av stora snömängder, vilket ledde till stängda skolor och inställd tåg- och busstrafik. Även på västkusten, i områden som Göteborg, påverkades kollektivtrafiken av det hårda vädret.
Stormen Johannes orsakade omfattande skador på skogen och påverkade energiförsörjningen i landet. Enligt uppgifter från Energimyndigheten drabbades cirka 440 000 elkunder av avbrott som varade upp till tio dagar. I Falu kommun var fortfarande över 200 hushåll strömlösa tolv dagar efter stormens ankomst, enligt SVT Nyheter. Trots att läget kunde ha varit värre, visar händelsen på sårbarheten i elnätet och behovet av robustare lösningar för att hantera framtida extrema väderförhållanden.