Skatten hittades i en kopparskål och innehåller mynt från Knut Erikssons tid som kung i Sverige, vilket placerar fyndet till slutet av 1100-talet. Mynten bär inskriptionen “Kanutus”, latin för Knut. Fyndet är av stor historisk betydelse och Länsstyrelsen Stockholm har nu tagit över skatten för vidare undersökning och bevarande.

Vad består skatten av och hur gammal är den?

Den nyligen upptäckta silverskatten består till största delen av silvermynt, men inkluderar även silverringar, hängen och pärlor. Allt detta låg nedpackat i en kopparskål. Enligt Sofia Andersson, antikvarie vid Länsstyrelsen Stockholm, kan det röra sig om uppåt tjugo tusen mynt, även om det exakta antalet ännu inte är fastställt.

Silvermynten dateras framför allt till 1100-talet. Vissa av mynten är präglade med texten “KANUTUS”, vilket är latin för Knut. Denna inskription kopplar mynten till Knut Eriksson, som var kung i Sverige under slutet av 1100-talet. Bland fynden finns även mer ovanliga mynt, som så kallade biskopsmynt som tillverkades på uppdrag av biskopar i Europa. Kopparskålen som innehöll skatten är dock inte lika välbevarad som övriga föremål.

Varför är fyndet unikt?

Fyndet klassas som en av de största medeltida silverskatterna som påträffats i Sverige. Med en totalvikt på sex kilo och ett potentiellt stort antal mynt, representerar skatten en betydande förmögenhet från 1100-talet. Sofia Andersson beskriver fyndet som en av de största silverskatterna från början av medeltiden som har hittats i Sverige.

Att en privatperson hittade skatten när denne grävde efter mask vid en sommarstuga gör fyndet anmärkningsvärt. Identiteten på upphittaren och den exakta fyndplatsen hålls hemliga tills vidare, vilket är standardförfarande för att skydda fyndplatsen från plundrare och för att möjliggöra ostörd forskning. Länsstyrelsen Stockholm undersöker nu fyndplatsen och de föremål som hittats.

Det är troligt att skatten en gång gömts undan som en personlig förmögenhet, möjligtvis på grund av den turbulenta tid som rådde under slutet av 1100-talet. Då pågick bland annat svenska försök att kolonisera delar av Finland, vilket kan ha skapat en osäkerhet som fick människor att gömma undan sina värdesaker. Länsstyrelsen har rapporterat fyndet till Riksantikvarieämbetet.