Sedan 1999 är det förbjudet att köpa sexuella tjänster i Sverige, men lagen har nu utökats till att även omfatta sexuella handlingar som säljs och förhandlas om på distans, exempelvis via webbkamera. Trots detta fortsätter digitala plattformar att fungera som marknadsplatser för sexköp. Enligt en kartläggning av Jämställdhetsmyndigheten lockar dessa sajter mellan 30 000 och 150 000 besökare från Sverige varje månad.
Otydlig lagstiftning och ökad risk för exploatering
Den nya lagstiftningen, som trädde i kraft den 1 juli 2025, har mött kritik för att vara otydlig. Linnea Wegerstad, forskare i straffrätt vid Lunds universitet, menar att det kan bli svårt att skilja på tillåten digital pornografi och olagligt sexköp.
– Den nya lagstiftningen är mer komplex jämfört med den tidigare sexköpslagen, säger Linnea Wegerstad.
Hon tillägger att det ofta blir en bedömning i det enskilda fallet hur lagen ska tillämpas. Trots att digital pornografi i sig inte är kriminaliserad, kan gränsdragningen bli utmanande i praktiken.
Män lämnar omdömen – oro för människohandel
På de granskade webbplatserna lämnar köpare omdömen om kvinnornas tjänster. Dessa recensioner kan handla om allt från kvinnans villighet och uppfyllande av löften till hygien och prisvärdhet. Denna miljö skapar en direktkontakt mellan sexköpare och kvinnor som säljer sex.
Jämställdhetsmyndighetens kartläggning indikerar också en oroande trend där flera kvinnor kan dela samma telefonnummer, vilket kan tyda på att en man kontrollerar dem. Detta väcker misstankar om människohandel.
– Övergrepp och handel med människor sker öppet på dessa plattformar, säger Sofie Kindal, anställd vid Jämställdhetsmyndigheten. Hon betonar att dessa sajter utgör en plats där exploatering kan ske utan större hinder.
Interpellationen från Helena Vilhelmsson (C) till Jämställdhetsminister Nina Larsson understryker att dessa plattformar i praktiken fungerar som digitala bordeller där sexköpare lämnar tusentals omdömen som recenserar sexuella övergrepp. Den svenska sexköpslagen bygger på principen att den som säljer sex är ett brottsoffer och att ansvaret ligger på köparen. Denna princip måste enligt Vilhelmsson gälla med samma kraft i den digitala världen som i den fysiska, då internet inte får bli en frizon för sexköpare och hallickar.
Lagen, som ursprungligen trädde i kraft 1999, har inspirerat liknande lagstiftning i andra länder och syftar till att minska efterfrågan på prostitution. Trots detta kvarstår utmaningen med att effektivt bekämpa den digitala sexhandeln och skydda de mest utsatta.