Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är tänkt att garantera att barn och vuxna med funktionsnedsättningar kan leva ett så bra liv som möjligt. Men en granskning från Riksrevisionen visar att kommunernas tillämpning av lagen skiljer sig åt markant. Detta resulterar i att tillgången till nödvändigt stöd och service blir en fråga om var i landet man bor.

Varför varierar hjälpen mellan kommuner?

Enligt Riksrevisionens rapport, som släpptes den 12 mars 2026, har statens arbete med att styra och kontrollera kommunernas tillämpning av LSS inte varit tillräckligt effektivt. Granskningen identifierar att flera bestämmelser i LSS har ett stort tolkningsutrymme, vilket bidrar till att kommunerna tolkar och tillämpar lagen på olika sätt. Detta strider mot lagstiftarens intentioner och riksdagens mål för funktionshinderspolitiken, som syftar till likvärdighet och rättssäkerhet.

Riksrevisionen menar att regeringen bör ta initiativ till att justera och förtydliga vissa delar av LSS. Syftet är att öka förutsättningarna för en mer enhetlig tillämpning som i större utsträckning tillgodoser enskildas behov av stöd.

Organisationer ser fortsatt problem

Organisationen FUB, som arbetar för personer med intellektuella funktionsnedsättningar, har länge lyft fram problematiken med den ojämna tillämpningen av LSS. De beskriver hur det tidigare var vanligare att unga fick hjälp med att ordna ett eget boende, men att siffran nu ligger runt 35 procent som får avslag. Dessutom vittnar FUB om fall där personer som fått stöd under många år plötsligt kan förlora det.

– Det är som ett lotteri, säger Anders Lago från FUB. Politikerna måste rätta till det här.

FUB vill se en tydligare och säkrare lagstiftning som garanterar att alla som behöver hjälp får det på lika villkor, oavsett geografisk placering. Riksrevisionen pekar även på att Socialstyrelsen behöver förbättra sina kunskapsstöd till kommunerna, och att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skulle kunna bidra mer genom ökad tillsyn för att synliggöra brister i myndighetsutövningen.

Riksrevisionen betonar att statens styrning av LSS inte har varit effektiv och att det finns utbredda problem med kommunernas arbete. För att komma till rätta med bristande likvärdighet och rättssäkerhet krävs lagändringar, enligt myndighetens granskning.