Varför uppmanar Riksbanken till kontanter?
Den ökade globala osäkerheten, med hänvisning till det försämrade världsläget, ligger till grund för Riksbankens nya rekommendation. Banken vill att hushållen ska vara förberedda på situationer där digitala betalningssystem kan slås ut, till exempel vid cyberattacker eller andra samhällskriser.
– Det är en rekommendation. Det bygger på Konsumentverkets beräkningar av hur mycket mat man brukar göra sig av med per månad, säger Aino Bunge, förste vice riksbankschef, till TT.
Tanken är att tusen kronor per vuxen person ska räcka till inköp av livsnödvändiga varor under en veckas tid. Riksbanken betonar dock att även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.
Hur kan man förbereda sig ytterligare?
Utöver kontanter rekommenderar Riksbanken att hushållen har tillgång till flera olika betalsätt. Detta inkluderar att ha betalkort kopplade till olika kortnätverk, som exempelvis Visa och Mastercard. Genom att ha kort från olika nätverk ökar möjligheten att kunna genomföra betalningar även om ett system skulle drabbas av störningar.
Man uppmuntras också att ha tillgång till betaltjänster via mobiltelefon, som Swish. Dessa tjänster använder en annan infrastruktur än kortbetalningar, vilket kan innebära att de fungerar även om kortsystemen ligger nere. Fysiska kort och tillhörande pinkoder bör dessutom vara lättillgängliga.
Riksbanken vill också att svenskarna använder kontanter då och då för att hålla kontantsystemet igång. Regelbunden användning underlättar också för hushållen att känna igen äkta sedlar och mynt.
Organisationer som Kontantupproret arbetar på EU-nivå för att bevara kontanternas roll. De lyfter fram kontanter som en viktig del av både inkludering och krisberedskap. Nyligen beslutade riksdagen att livsmedelsbutiker och apotek från och med 1 juli blir skyldiga att ta emot kontanter, en lag som Kontantupproret anser behöver fungera väl i praktiken.