I november 2020 inträffade en sällsynt händelse när en större järnmeteorit slog ner i närheten av Ådalen utanför Enköping. Fyndet gjordes en månad senare av geologerna Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist, som därefter lämnade över den till Naturhistoriska riksmuseet. Detta blev startskottet för en fem år lång rättslig process gällande äganderätten till det rymdburna objektet.

Vad avgjorde Högsta domstolen?

Högsta domstolens dom innebär att geologerna Anders Zetterqvist och Andreas Forsberg har rätt till meteoriten. Domen sätter punkt för en tvist som gått genom tingsrätt och hovrätt, där utgången varit olika i de tidigare instanserna. Markägaren, greve Johan Benzelstierna von Engeström, hade hävdat att meteoriten, som landade på hans fastighet Refvelsta gods, skulle betraktas som fast egendom och därmed tillfalla honom.

Domstolen har i sitt resonemang betonat att det saknas specifik lagstiftning gällande äganderätten till meteoriter i Sverige. Därför har man bedömt frågan utifrån principerna för lös och fast egendom. Enligt Högsta domstolen kan en meteorit inte betraktas som fast egendom bara för att den slår ner på marken. För att räknas som fast egendom krävs att objektet blivit integrerat i jorden, vilket inte varit fallet med denna meteorit som kom från rymden. Dess unika ursprung och egenskaper skiljer den från vanliga stenar som kan tillhöra en fastighet.

En unik händelse och framtida prejudikat

Nedslaget var det första konstaterade meteoritnedslaget i Sverige på över 60 år, och det faktum att meteoriten kunde hittas relativt snart efter nedslaget gjorde fyndet extra betydelsefullt. En järnmeteorit rostar snabbt på jorden, vilket försvårar studier av dess ursprung och sammansättning. Den 14 kilo tunga och cirka 30 centimeter långa järnstenen uppmärksammades som en “bolid”, en extra ljusstark meteor, och dess nedslagsplats kunde beräknas tack vare bilder från Swedish Allsky Meteor Network.

Domen från Högsta domstolen förväntas ge vägledning för framtida fynd av meteoriter i Sverige. Genom att fastslå att meteoriter ska betraktas som lös egendom, och därmed tillhöra upphittaren, skapas ett prejudikat som kan undvika liknande långdragna rättstvister i framtiden.

Naturhistoriska riksmuseet har uttryckt en förhoppning om att få kunna visa upp meteoriten för allmänheten.

– Det vore kul att få ställa ut den så att folk kan se den, skriver Naturhistoriska riksmuseet.