Polisen rapporterar en oroväckande ökning av våldsbrott i flera svenska städer under de senaste månaderna. Händelser som skjutningar och sprängningar har lett till ökad oro bland invånarna. I samband med dessa brott har polisen gripit ett tjugotal personer, där en stor andel av de misstänkta är under 15 år. Myndigheterna misstänker att våldsbrotten är kopplade till den alltmer utbredda gängkriminaliteten i Sverige.

Varför dras unga in i våldsbrott?

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har dödligt våld i kriminell miljö ökat under närmare två decennier och utgör nu den största kategorin av dödligt våld i Sverige. Rapporter visar att dödligt våld mot unga män, 15–29 år, har ökat markant, där en stor del kan kopplas till dödsskjutningar i kriminella miljöer. Sverige har en betydligt högre nivå av dödligt våld mot denna grupp jämfört med Europa i stort.

Josefa Maria Stiegler, gästforskare vid Umeå universitet, menar att urbant våld omfattar mer än enbart dödssiffror och statistik. Hon forskar om hur vardagligt våld påverkar samhällen och omgivningar, och betonar att det inte bara är en serie enskilda våldsamma händelser, utan ett kontinuum som påverkar vardagen. Forskning tyder på att nästan hälften av ohälsan hos barn och ungdomar kan härledas till familjeförhållanden och föräldrars sociala situation.

Vad kan göras för att förebygga våldet?

Polisen uppmanar föräldrar, lärare och andra vuxna att vara extra uppmärksamma på ungdomars beteende och aktiviteter. Det är viktigt att snabbt agera om man misstänker att en ungdom riskerar att dras in i brottslighet. Föräldrar och närstående uppmanas att kontakta polisen eller socialtjänsten om de tror att ett barn befinner sig i riskzonen.

Enligt ett svar på en skriftlig fråga i riksdagen från 2005/06, där dåvarande statsrådet Morgan Johansson besvarade frågan om våld mot ungdomar som folkhälsoproblem, framhålls vikten av att ge stöd till familjer med svaga sociala och ekonomiska resurser, en bra skola, en fungerande integrationspolitik samt insatser för att minska arbetslöshet och drogberoende. Ingripanden mot ungdomar som begår brott måste ske snabbt och innefatta både polisiära och sociala insatser.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson har beskrivit den senaste tidens våldsdåd som bland det värsta landet sett under en lång tid och kallat det “vår tids inhemska terrorister”. Regeringen överväger åtgärder som visitationszoner och höjda straff för gängrelaterade brott. Trots dessa insatser kvarstår utmaningen att bryta våldsspiralen och skydda unga från att dras in i kriminella nätverk.