Sälarnas återhämtning har lett till en kraftig ökning av populationerna, vilket i sin tur skapar betydande problem för fiskerinäringen. Sälarna förstör inte bara fiskeredskap utan tar även fångsten, vilket resulterar i ekonomiska förluster för yrkesfiskare. Naturvårdsverket ser därför en nödvändighet i att tillåta jakt för att upprätthålla en balans mellan sälpopulationerna och fiskerinäringens behov.

Hur stor är den nya kvoten och vilka arter berörs?

Den ökade kvoten avser främst gråsäl, som är den vanligaste sälarten längs Sveriges Östersjökust. Totalt 1 350 gråsälar får fällas. Utöver detta finns en separat kvot på 400 knubbsälar och vikare, som får jagas på specifika platser i landet. Förra året låg kvoten för gråsäl på 1 000 individer, vilket innebär en ökning med 350 djur.

I Västra Götalands län föreslås en höjning av kvoten för knubbsäl från 130 till 140 individer, medan Hallands län kan se en ökning från 40 till 50. Skånes tilldelning minskar dock med tio djur. Kvoten för vikare ligger kvar på 200 djur.

Kritik mot den utökade jakten

Trots höjningen av säljaktkvoterna har beslutet mött kritik från vissa håll. Svenska Jägareförbundet menar att de nya kvoterna är för låga och förespråkar en ytterligare ökning, med en målsättning att fälla minst 1 500 gråsälar, 500 knubbsälar och 350 vikare. Förbundet vill också se en övergång från skyddsjakt till licensjakt och att de länsvisa kvoterna tas bort.

Även länsstyrelsen i Västra Götaland anser att tilldelningen av knubbsäl är för låg och menar att 200 djur skulle kunna fällas där. Forskaren Sara Königson vid institutionen för akvatiska resurser på SLU menar att de nuvarande åtgärderna endast är ett sätt att “lindra för vissa fiskare”, särskilt de som bedriver laxfiske.

Enligt uppgifter från Östersjöländernas myndigheter uppgår populationen av gråsälar i Östersjön idag till mellan 38 000 och 50 000 individer. Antalet knubbsälar i Skagerack och Kattegatt uppskattas till omkring 25 000, medan vikare i Bottenviken beräknas till cirka 20 000. Dessa siffror visar på en markant återväxt sedan 1970-talet, då sälstammarna var hotade av miljögifter.

Naturvårdsverket betonar att deras beslut grundar sig i att finna en balans mellan att bevara sälpopulationerna och att skydda fiskerinäringens intressen. Det finns fortfarande möjlighet att söka skyddsjakt på gråsäl längs västkusten om behov uppstår.