Allergier är en av Sveriges vanligaste kroniska folksjukdomar och påverkar livskvaliteten för en stor del av befolkningen. Trots detta har det saknats tydliga nationella rekommendationer för hur allergisjukvården ska bedrivas. Detta har resulterat i en ojämlik vård, där tillgången till specialistkompetens och effektiva behandlingar varierat stort beroende på var i landet patienten bor. De nya riktlinjerna, som publicerades den 8 april 2026, syftar till att ge vården ett tydligare stöd och säkerställa att resurser används där de gör störst nytta.
Varför behövs nationella riktlinjer för allergivård?
De nya riktlinjerna från Socialstyrelsen omfattar de vanligaste allergisjukdomarna hos både barn och vuxna, inklusive matallergi, atopiskt eksem, pollen- och pälsdjursallergi samt läkemedelsallergi. En central aspekt är att lyfta fram vikten av tidiga och riktade insatser, regelbunden uppföljning samt bättre stöd till egenvård. Detta för att förbättra livskvaliteten för patienter och minska framtida vårdbehov.
– Allergi är en av våra stora folksjukdomar och påverkar livskvaliteten för många människor. Med nationella riktlinjer får vården ett tydligare stöd för hur resurser kan användas där de gör störst nytta, säger Björn Eriksson, generaldirektör för Socialstyrelsen.
Bristen på tydliga riktlinjer har lett till att kunskapen i primärvården skiljer sig åt, och i flera regioner saknas specialistkompetens inom allergologi. Detta kan försvåra för patienter med svåra eller oklara besvär att få rätt diagnos och behandling i tid.
Vilka nya behandlingsmöjligheter lyfts fram?
Riktlinjerna betonar möjligheten att erbjuda fler patienter behandlingar som kan förändra sjukdomsförloppet. Ett exempel är immunterapi, som syftar till att vänja kroppen vid det ämne som orsakar allergin. Tidigare krävde dessa behandlingar ofta omfattande injektioner på sjukhus, men nu finns även alternativ i tablettform som kan skrivas ut i primärvården.
Detta gäller exempelvis oral immunterapi för barn med svår jordnötsallergi, där patienten successivt exponeras för små mängder av jordnötsprotein för att öka toleransen. Även allergen immunterapi vid pollenallergi, genom tabletter eller injektioner, lyfts fram som en viktig behandlingsmetod. För närvarande finns tablettbehandlingar mot gräs- och björkpollen samt kvalster, och behandlingar mot pälsdjursallergi är under utveckling.
– Tidiga och riktade insatser kan förbättra livskvaliteten för många patienter och samtidigt minska framtida vårdbehov, säger Peter Nygren, projektledare för framtagandet av Socialstyrelsens riktlinjer.
De nya riktlinjerna förväntas bidra till att minska de regionala skillnaderna och säkerställa att fler patienter får tillgång till effektiva behandlingar som tidigare varit ojämlikt fördelade. Detta är en del av en bredare nationell allergistrategi för åren 2026–2030, som syftar till att göra allergivården mer förebyggande, jämlik och effektiv i hela landet.