Klimakteriet är en naturlig övergångsperiod som kan medföra en rad symtom, från värmevallningar och sömnstörningar till ledvärk och humörsvängningar. Trots att besvären är vanliga, upplever många kvinnor att deras symtom inte tas på allvar eller att vårdpersonalen saknar tillräcklig kunskap. Detta leder till att många inte får den hjälp de behöver, och ibland feltolkas symtom som nedstämdhet som depression eller ledvärk behandlas enbart med smärtstillande.

Hur ska de nya riktlinjerna förbättra vården?

De nya riktlinjerna syftar till att ge stöd till beslutsfattare inom hälso- och sjukvården för att utveckla en mer jämlik och effektiv klimakterievård. En central del är att höja kompetensen hos vårdpersonalen, särskilt inom primärvården som utgör den första kontakten för många kvinnor.

– Ingen ska behöva lida i onödan. Vården måste bli bättre på att uppmärksamma och behandla klimakteriebesvär, säger generaldirektör Björn Eriksson på Socialstyrelsen.

Riktlinjerna lyfter fram vikten av att personalen har tillgång till aktuell kunskap om klimakteriet och att de ges tid för att sätta sig in i patientens samlade hälsosituation. Samtalen bör inkludera bedömning av symtom, riskfaktorer, levnadsvanor samt information om egenvård och behandlingsalternativ, inklusive hormonbehandling.

Vilka behandlingar och insatser prioriteras?

En av de prioriterade insatserna är att öka tillgängligheten till evidensbaserad behandling, där hormonbehandling (systemisk menopausal hormonell behandling, MHT) lyfts fram som ett viktigt alternativ för att lindra symtom som värmevallningar, sömnproblem och humörsvängningar.

Primärvården har en avgörande roll i att tidigt identifiera symtom, ställa relevanta frågor och erbjuda kunskapsbaserad rådgivning och behandling. Tidiga insatser kan förebygga mer omfattande hälsoproblem.

Undersökningar visar att en tredjedel av alla kvinnor i klimakterieåldern önskar behandling för sina besvär, men tillgången till klimakterievård varierar stort mellan olika regioner. De nya riktlinjerna är ett steg mot att göra vården mer jämlik. Folkhälsomyndigheten har också publicerat ett faktablad om kvinnors upplevelser av klimakteriet, baserat på nationella undersökningar, som riktar sig till beslutsfattare och yrkesprofessioner för att stärka vårdens förmåga att möta kvinnors behov.