I Sverige föds cirka 300 barn varje år före graviditetsvecka 28. Ju tidigare ett barn föds, desto större är risken för allvarliga komplikationer och dödsfall. Medicinska framsteg har dock gjort att allt fler av dessa barn överlever. Detta har lett till en komplex etisk debatt kring gränsdragningen för när livräddande insatser ska sättas in, särskilt för barn som föds extremt tidigt.
När ska vården inte försöka rädda liv?
Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har tagit fram nya rekommendationer som tydliggör gränsdragningen för vård av extremt för tidigt födda barn. Bakgrunden är att Sverige tidigare fått internationell kritik för att vara för offensiv i vården av så kallade “mirakelbebisar”, barn födda mycket tidigt i graviditeten. Rapportering från SVT:s Uppdrag granskning har belyst hur vissa sjukhus satt in intensivvård även på barn som visat svaga livstecken, långt under den lagliga abortgränsen.
Enligt de nya råden ska barn som föds i graviditetsvecka 22 i första hand erbjudas palliativ vård, det vill säga vård med fokus på att lindra smärta och ge komfort, snarare än att aktivt försöka förlänga livet. Undantag kan göras om barnet bedöms vara ovanligt stort eller om det finns osäkerhet kring graviditetslängden.
– Vi som har gjort analysen tänker att riskerna överväger nyttan för flertalet av barnen som föds tidigt i vecka 22, säger Anders Castor, barnläkare och sakkunnig i Smer.
För barn som föds i slutet av vecka 23 är rekommendationen den motsatta. Då ska vården aktivt försöka rädda livet.
Föräldrarnas vilja en central del i beslutsfattandet
De nya riktlinjerna betonar vikten av att ta hänsyn till föräldrarnas önskemål och värderingar. Anders Castor framhåller att föräldrar kan ha olika syn på risker och lidande för sitt barn.
– Det bör även tas väldigt stor hänsyn till föräldrarnas vilja. Har de en stark och tydlig vilja? En del kommer inte vilja ta risken att ens barn lider, andra kommer att väga det annorlunda. Båda ståndpunkterna är precis lika moraliskt godtagbara, säger Anders Castor.
Av de barn som föds i vecka 22 dör strax över hälften inom ett år. För barn födda i vecka 23 är dödligheten något lägre, cirka 35 procent inom ett år. De barn som överlever löper en markant ökad risk för allvarliga sjukdomar och funktionsnedsättningar, såsom andningssvårigheter, cerebral pares eller blindhet.
Smer föreslår även att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer på området för att skapa större enhetlighet i vården. Arbetet med de nya riktlinjerna har skett i samråd med medicinska experter, jurister, etiker samt patient- och föräldrarepresentanter.