Sedan 1800-talet har Sverige sett en ökning med 63 nya ryggradsdjurarter, samtidigt som tolv arter har försvunnit från landet. Detta framgår av en undersökning genomförd av Världsnaturfonden (WWF). Enligt WWF beror många av de nya arternas ankomst på klimatförändringar som lett till varmare temperaturer i Sverige, medan andra arter har introducerats av människor.
Vilka nya arter har etablerat sig i Sverige?
De flesta av de nya arterna som observerats i Sverige är fåglar, med exempel som skäggmes, buksångare och vitkindad gås. Utöver fåglar har även nya arter av fiskar och däggdjur funnit sin plats i svenska ekosystem. WWF:s undersökning visar att 45 nya fågelarter har tillkommit, medan elva nya däggdjursarter och sju nya fiskarter har etablerat sig. Samtidigt har åtta fågelarter, två däggdjursarter och två fiskarter försvunnit. Antalet arter av grodor och kräldjur har däremot förblivit oförändrat.
Hur påverkar nya arter den svenska faunan?
Även om nya arter kan vara intressanta, är deras ankomst inte alltid positiv för den inhemska faunan. Vissa av de introducerade djuren och växterna klassificeras som invasiva arter, vilket innebär att de kan utgöra ett hot mot befintliga arter och deras livsmiljöer. Enligt definitionen från ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) betraktas en främmande art som invasiv om den kan skada flora, fauna, ekosystemtjänster eller ha negativa effekter på människors hälsa och ekonomin.
Bisam, en gnagare som introducerades till Sverige på 1950-talet, är ett exempel på en invasiv art. Bisam, som liknar bävern, kan förändra vattenmiljöer och orsaka problem för både fiskar och fåglar. Organisationen Invasiva.se, som arbetar med att bekämpa invasiva djurarter, rapporterar att stenmårdar nu etablerar sig i nordöstra Skåne. Denna art är känd för att orsaka omfattande skador genom att gnaga på elkablar i fordon och byggnader, vilket har lett till miljardkostnader i Europa. Minken, som ursprungligen kommer från Nordamerika, är ett annat exempel på en invasiv art som rymt från pälsfarmer och nu lever längs kuster och vid sjöar i stora delar av landet, där den kan skada fisk- och fågelliv.
ArtDatabanken genomförde en screening av 5 026 arter, varav 1 033 riskklassificerades som främmande och potentiellt invasiva. Denna lista inkluderar allt från insekter till stora däggdjur. För att skilja ut de mest problematiska arterna har ArtDatabanken identifierat de som redan är invasiva eller sannolikt kommer att bli det inom en 50-årsperiod.