Under hösten har flera medier rapporterat om enskilda fall där personer som bott och arbetat i Sverige i flera år nu tvingas lämna landet. Många av dessa är verksamma inom bristyrken, som exempelvis vården. Enligt uppgifter från Migrationsverket beror den ökade mängden utvisningar på en rad lagändringar som trätt i kraft under året.
Vad ligger bakom de ökade utvisningarna?
Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket, förklarar att de nya lagarna är den primära orsaken till att fler personer nu får avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd. En av de mest betydande förändringarna är det skärpta lönekravet för arbetstillstånd.
– Jag tror att det framförallt är kopplat till det förhöjda lönekravet, som ger en ganska kraftig förändring, säger Carl Bexelius enligt Aftonbladet.
Från och med nästa år kommer lönekravet för att få arbetstillstånd att höjas till 90 procent av medianlönen, vilket motsvarar 33 390 kronor i månaden. Detta är en markant ökning jämfört med tidigare, då lönekravet låg på cirka 13 000 kronor för några år sedan och nyligen höjdes till närmare 26 000 kronor. För många arbetsgivare är det svårt att möta det nya lönekravet, vilket riskerar att leda till att anställda inte kan få sina tillstånd förlängda.
Avskaffat spårbyte skapar osäkerhet
En annan avgörande lagändring är avskaffandet av möjligheten till så kallat “spårbyte”. Tidigare kunde personer som fått avslag på sin asylansökan ansöka om arbetstillstånd utan att behöva lämna Sverige. Sedan april i år är detta inte längre möjligt.
Enligt Migrationsverket har detta lett till att omkring 650 personer fått ett utvisningsbeslut sedan april. Dessutom har två tredjedelar av de som tidigare haft arbetstillstånd genom spårbyte och ansökt om förlängning fått avslag. Detta innebär att även personer som arbetat i Sverige i flera år kan tvingas lämna landet för att ansöka om ett nytt tillstånd från sitt hemland.
– Det blev en väldigt omedelbar effekt för väldigt många, säger Carl Bexelius enligt Aftonbladet.
Regeringen har motiverat lagändringarna med att man vill attrahera nyanlända med högre utbildning och samtidigt motverka missbruk och lönedumpning, särskilt inom låglöneyrken. Kritiker menar dock att förändringarna försvårar för kvalificerad arbetskraft att stanna i Sverige, vilket kan förvärra bristen på personal inom flera sektorer.
De nya reglerna har skapat stor oro och osäkerhet bland de drabbade, som nu står inför en oviss framtid. Många har byggt upp sina liv i Sverige, med fasta jobb och integration i samhället, och ser nu sina möjligheter att stanna kraftigt begränsade.