Drygt 30 procent av eleverna i områden med stora socioekonomiska utmaningar blir inte behöriga till gymnasiet, enligt en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Detta kan jämföras med cirka tio procent i icke utsatta områden. Totalt berörs omkring 80 000 barn och unga som lever i dessa miljöer.

Varför faller eleverna igenom i utsatta områden?

Situationen i många av Sveriges 23 särskilt utsatta områden präglas av social utsatthet och en hög andel vuxna som inte arbetar eller själva saknar grundskoleutbildning. Detta samspelar med skolresultaten, som i vissa områden beskrivs som katastrofala. I Bergsjöskolan i Göteborg klarade exempelvis 69,8 procent av niondeklassarna inte gymnasiebehörighet förra året, vilket kan ställas mot ett rikssnitt på 17,5 procent.

Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF, beskriver siffrorna som allvarliga.

– Att ha fullföljt gymnasiet är en vattendelare på arbetsmarknaden, så att stora grupper inte gör det är allvarligt, säger han.

Forskare pekar på att segregationen har ökat, vilket leder till att skolor i utsatta områden har en högre andel elever med sociala problem som påverkar lärarnas möjlighet att fokusera på undervisningen. Dessutom har det fria skolvalet bidragit till att elever med bättre förutsättningar lämnar dessa skolor, vilket ytterligare försämrar resultaten och skolornas rykte.

Brist på behöriga lärare förvärrar situationen

En bidragande orsak till de svaga skolresultaten är bristen på behöriga lärare i utsatta områden. Anna Olskog menar att detta är ett svek mot eleverna.

– Vi påpekar ständigt att den svenska skolan har ett stort problem med likvärdigheten och att klara det kompensatoriska uppdraget. Alla barn och elever förtjänar att lyckas i skolan och de måste undervisas av legitimerade behöriga lärare. I dag ser det inte ut så, skolor i utsatta områden har en mycket lägre andel behöriga lärare, säger hon.

MUCF föreslår en politisk satsning med aktiva beslut för att förbättra utbildningskvaliteten. Man efterlyser också att nedskärningar i skolan och förskolan stoppas och att det istället investeras mer resurser. Magnus Jägerskog betonar vikten av att de bästa lärarna finns där behoven är som störst.

Endast ungefär hälften av eleverna i socioekonomiskt utmanade områden fullföljer gymnasiet inom fyra år efter avslutad grundskola. Detta riskerar att leda till långsiktiga konsekvenser för både individens framtidsutsikter och samhället i stort. Att stärka utbildningssystemet i dessa områden är därför en prioriterad fråga för att minska klyftorna och ge alla ungdomar en rättvis chans till en bra framtid.