Regeringen kommer att införa undervisning om psykisk hälsa i skolan, meddelade socialminister Jakob Forssmed (KD) nyligen i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Initiativet beskrivs som en “ytterligare pusselbit” i det förebyggande arbetet för att unga ska må bra. Bakgrunden är en oro över stigande nivåer av psykisk ohälsa hos barn och unga, vilket stöds av flera rapporter under de senaste decennierna. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar också att psykisk hälsa inkluderas i skolundervisningen.
Hur ska psykisk hälsa integreras i undervisningen?
Skolverket får i uppdrag att ta fram nya läroplaner för den tioåriga grundskolan. Kunskaper om psykisk hälsa ska därigenom vävas in i befintliga ämnen där det är relevant. Exempel som lyfts fram är ämnena biologi och idrott och hälsa, där innehållet kan anpassas med olika fokus och tyngdpunkt. Syftet är inte att skapa ett nytt, separat ämne, utan att integrera kunskapen på ett naturligt sätt inom ramen för den befintliga undervisningen.
Kritik och förtydliganden kring förslaget
Trots de goda intentionerna har förslaget mött kritik och lett till förtydliganden från regeringshåll. Vissa menar att det kan innebära ytterligare krav på redan hårt belastad skolpersonal, utan att nödvändigtvis tillföra extra resurser. Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) har betonat att det är utbildningsdepartementet som ansvarar för politik inom utbildningsområdet och att det inte handlar om ett nytt skolämne. Uttrycket “införa” har i vissa sammanhang ändrats till “utveckla och tydliggöra” för att bättre spegla ambitionen att integrera befintliga kunskapsmål.
Initiativet att stärka ungas psykiska hälsa genom skolan fortsätter att diskuteras. Det återstår att se hur Skolverkets arbete med de nya läroplanerna kommer att se ut och när förändringarna fullt ut kommer att implementeras i skolorna runt om i landet.