Sedan den 1 juli 2025 gäller en ny lag som kriminaliserar förolämpningar mot tjänstemän i deras yrkesutövning. Lagen omfattar bland annat poliser, ordningsvakter, domare och socialarbetare. Syftet är att ge ett starkare skydd mot hot och trakasserier i offentlig tjänst. Brottet kan ge böter eller fängelse i upp till sex månader.

Vad innebär friande domen för lagens tillämpning?

Den nya lagen har lett till en anstormning av anmälningar. Enligt uppgifter från TT har över 700 tjänstemän anmält att de blivit förolämpade sedan lagen trädde i kraft. Domarna i tingsrätten har dock varierat, vilket har lett till en osäkerhet kring hur lagen ska tolkas.

I det aktuella fallet hade kvinnan, som greps misstänkt för rån, uttryckt sig nedsättande mot en polisman. Tingsrätten i Örebro ansåg att uttalandena var “otvivelaktigt” ägnade att kränka polisens självkänsla och värdighet. Kvinnan dömdes till böter.

Hovrätten gjorde dock en annan bedömning. Enligt Göta hovrätt framstod kvinnans uttalanden snarare som ett uttryck för egen ilska och frustration över den situation hon befann sig i. Hovrätten betonade, liksom tingsrätten, att poliser måste räkna med att ibland mötas av oförskämdheter i tjänsten. Därför friades kvinnan och polismannen fick inget skadestånd.

Hur har liknande fall bedömts?

Den nya lagen har redan visat sig leda till olika utfall i liknande situationer. Enligt uppgifter från SVT hade 27 fall gått till rättegång fram till slutet av september 2025, varav nio resulterade i fällande domar.

Exempelvis friades en pensionär som kallat en polis för “jävla polisfitta”, medan en tonårspojke som använde ordet “kuksugare” mot en polis dömdes i tingsrätten. Dessa skilda bedömningar understryker svårigheterna med att dra en tydlig gräns för vad som utgör en kränkning enligt den nya lagen.

Även i andra fall har domstolarna visat på en viss tolerans för uttryck som sker i affekt eller under påverkan av berusning, även om de inte är lämpliga. Det avgörande tycks vara om ordvalet specifikt är ägnat att kränka tjänstemannens självkänsla eller värdighet, snarare än att bara vara allmänt nedsättande.

Hovrättens friande dom i detta fall kan komma att påverka hur framtida mål om förolämpning mot tjänsteman kommer att dömas. Det markerar en första prövning i högre instans av lagens tillämpning och kan ge vägledning för både åklagare, försvarare och domstolar framöver.