Företaget Heidelberg Materials, som driver cementfabriken i Slite på Gotland, har beslutat att pausa sina ambitioner att bygga en storskalig anläggning för koldioxidinfångning (CCS). Planen var att anläggningen skulle kunna fånga upp till 1,8 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar cirka fyra procent av Sveriges totala utsläpp. Beslutet kommer efter att Energimyndigheten avslagit företagets ansökan om nära 8 miljarder kronor i stöd inom ramen för Industriklivet.
Varför stoppas projektet?
Anledningen till att Heidelberg Materials nu stoppar sina planer är att de inte fått det nödvändiga statliga stödet från Energimyndigheten. Företaget hade sökt 7,9 miljarder kronor hos myndigheten, men fick avslag med motiveringen att det inte finns tillgängliga medel inom ramen för Industriklivets bemyndigande för de aktuella budgetåren.
– Utan statens fortsatta stöd för genomförande finns just nu inte tillräckliga förutsättningar för att realisera projektet i Sverige, säger Karin Comstedt Webb, vice VD för Heidelberg Materials Sverige, i ett pressmeddelande.
Företaget har tidigare fått offentlig finansiering för liknande CCS-investeringar i Norge och Storbritannien. Utan stödet bedömer Heidelberg Materials att kostnaderna för slutkunderna skulle bli för höga för att projektet ska vara kommersiellt gångbart i Sverige.
Vad innebär stoppet för Heidelberg Materials och Sverige?
Stoppet av CCS-projektet i Slite ses som ett bakslag för Heidelberg Materials ambitioner att klimatomställa sin cementfabrik. Företaget varnar för att en försvagad satsning på koldioxidinfångning kan leda till minskad konkurrenskraft och att Sverige kan bli mer beroende av cementimport, vilket i sin tur kan skapa en osäker försörjning.
Heidelberg Materials cementfabrik i Slite producerar omkring 2 miljoner ton cement årligen, vilket utgör 75 procent av Sveriges totala cementproduktion. Upphettningen av kalksten i produktionsprocessen leder till oundvikliga koldioxidutsläpp. Företaget hade hoppats att den planerade CCS-anläggningen, som skulle ha varit i drift 2032, skulle bidra till att minska dessa utsläpp avsevärt.
Trots att ansökan om stöd nu har dragits tillbaka, är företaget berett att själva stå för en stor del av investeringarna. Men utan statligt stöd bedöms den totala kostnaden bli för hög för att projektet ska kunna genomföras i Sverige.