Enligt Husqvarnagruppens sjätte årliga undersökning, som använder AI och satellitdata för att mäta grönytor, har Göteborg minskat sin grönska med 384 000 kvadratmeter. Detta motsvarar en minskning på 0,2 procent under året, men är en del av en längre trend där staden tappat 2 procentenheter grönyta sedan 2020. Rapporten visar att den globala trenden med minskande grönytor i städer fortsätter, där byggnation och infrastruktur ersätter växtlighet.
Varför minskar Göteborgs gröna ytor?
Göteborgs stad genomgår en omfattande omvandling, vilket bidrar till minskningen av grönytor. Enligt rapportförfattaren Erik Swan är det framför allt ett skogsområde i Torslanda som har bebyggts, vilket har haft en stor påverkan på stadens totala gröna yta. Han beskriver omvandlingstakten i Göteborg som betydande, även om den inte når upp till samma radikala nivåer som i vissa kinesiska storstäder.
I en global kontext har kinesiska städer som Wuhan och Dongguan sett de största minskningarna av grönska. Totalt försvann 95 miljoner kvadratmeter grönska i de 516 undersökta städerna, vilket motsvarar 13 000 fotbollsplaner. Mer än hälften av denna minskning skedde i 18 kinesiska jättestäder. Erik Swan menar att förändringstakten i dessa städer, både i utkanterna och centralt, är mer radikal än vad som vanligtvis ses i Europa.
Vilka städer klarar sig bäst?
Trots den negativa trenden finns det ljuspunkter. I Norden har danska Vejle utnämnts till den grönaste staden, följt av Uppsala och Linköping i Sverige. Malmö är den enda svenska stad som inte visar någon minskning av sina grönytor jämfört med föregående år.
Undersökningen lyfter fram vikten av grönska för stadsmiljöer. Växtlighet bidrar till att begränsa effekterna av skyfall, skapar skugga och gynnar biologisk mångfald, vilket i sin tur förbättrar livskvaliteten för stadens invånare. Rapporten hoppas kunna fungera som ett underlag för att lokala politiska beslut ska prioritera bevarandet och utökandet av grönytor i stadsplaneringen.