Personer födda utanför Sverige har traditionellt haft svårare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), som analyseras av bland annat banken Nordea, visar att trenden är på väg att vända. Under de senaste åren har skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda minskat markant.
Har gapet mellan inrikes och utrikes födda minskat?
Ja, sysselsättningsgraden bland utrikesfödda har ökat kraftfullt. I slutet av 2025 var cirka 62 procent av de utrikesfödda sysselsatta, jämfört med närmare 70 procent av de som är födda i Sverige. Sedan 2020 har gapet i sysselsättningsgrad minskat.
– Man har missat den här positiva bilden som har varit de senaste åren, säger Anna Westlund, ekonom på Nordea.
Vilka faktorer bidrar till den positiva utvecklingen?
Återhämtningen efter coronapandemin har spelat en stor roll. Många utrikesfödda har funnit anställning inom sektorer som restaurang, detaljhandel och vård. Även den ökade vistelsetiden i Sverige för många som kom under flyktingvågen 2015 bidrar till att fler etablerar sig på arbetsmarknaden.
– Det har varit en anmärkningsvärd ökning efter pandemin, säger Anna Westlund, ekonom och specialist på arbetsmarknadsfrågor hos storbanken Nordea.
Trots framstegen är arbetslösheten bland utrikesfödda fortfarande högre än bland inrikes födda. Arbetslösheten låg i slutet av 2025 på 12 procent för utrikesfödda, jämfört med 3,5 procent för inrikes födda. Även detta gap har dock minskat sedan 2020.
Med en förväntad förbättring av den svenska ekonomin framöver, finns positiva utsikter för att fler utrikesfödda ska hitta arbete.