Samtalen till Bris om kriminalitet har ökat med 60 procent sedan 2022, enligt uppgifter från regeringen. Under 2025 tog Bris emot 389 samtal från unga som ville lämna kriminella miljöer, varav 188 samtal kom från personer som själva var involverade i gängen. Dessa samtal präglas ofta av en stark vilja att bryta sig loss, men också av en djup rädsla för repressalier.

Varför är stödet otillräckligt?

Många av de unga som kontaktar Bris är mellan 16 och 18 år och har varit involverade i gängkriminalitet under en längre tid. Enligt Emma Nilsson, regionombud på Bris, beskriver barnen en känsla av att samhället inte kan skydda dem och att stödet de får inte hänger ihop.

– De vågar inte säga nej, trots att de vill. De är rädda för hot mot sig själva och sina familjer, säger Emma Nilsson.

Bris menar att det ofta saknas en helhetsbild av barnens situation. Trots att många har kontakt med både socialtjänst och polis, upplevs insatserna som splittrade. Barnen kan få hjälp att flytta eller genomgå påföljder, men när de återvänder till sina tidigare miljöer riskerar de att hamna i samma situation igen.

– Ansvaret hamnar ofta på barnet att själv bryta och hitta nya sammanhang. Det är väldigt svårt, säger Emma Nilsson.

Regeringen satsar på ökat stöd

Med anledning av den ökande gängkriminaliteten och antalet unga som vill lämna dessa miljöer, har regeringen öronmärkt ytterligare fyra miljoner kronor till Bris nationella stödlinje för barn. Detta är en del i regeringens arbete att stoppa att fler barn utnyttjas av kriminella gäng.

– Alla barn har rätt till en trygg uppväxt och en ljus framtid. Samtidigt ser vi i dag hur allt fler och allt yngre barn dras in i kriminalitet, och vi hör hur allt fler barn är oroliga och rädda, skriver Camilla Waltersson Grönvall (M), Jakob Forssmed (KD) och Johan Pehrson (L) i en debattartikel på Altinget.

Regeringen betonar vikten av ett samordnat och långsiktigt stöd för att fler unga ska kunna lämna kriminella miljöer. Även Statens institutionsstyrelse (SiS), Socialstyrelsen, Polisen och Kriminalvården har fått i uppdrag att utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare, med målet att skapa ett strukturerat och likvärdigt stöd över hela landet.