Vad ligger bakom den ökande fattigdomen?

Enligt en rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) har antalet svenskar som uppger sig leva i fattigdom ökat markant. Under 2025 rapporterade 408 000 personer att de befann sig i “allvarlig materiell och social fattigdom”, en siffra som nästan tredubblats sedan 2021 då motsvarande siffra var 150 000. Även kategorin “materiell och social fattigdom” har sett en fördubbling och omfattar nu 729 000 personer.

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, menar att politiska beslut har bidragit till denna utveckling. Han pekar på att Sverige, som tidigare haft en av de lägsta fattigdomsnivåerna i världen, nu närmar sig medelmåttighet.

– Sverige brukade ha väldigt få fattiga människor. Men nu har de fattiga ökat snabbt, säger Tapio Salonen.

Han menar att en kombination av urholkade bidrag, som bostadsbidrag och a-kassa, samt stigande levnadskostnader för boende och mat, har lett till ökad ekonomisk utsatthet. Salonen kritiserar tanken bakom minskade bidrag, som syftar till att snabbare få människor i arbete.

– Men det fungerar dåligt. Människor som till exempel är sjuka kan inte jobba, tillägger han.

Professor Salonen framhåller att det funnits en slagsida i politiken under decennier, där arbetslinjen betonats på bekostnad av social och ekonomisk trygghet.

Inflationens roll i den ekonomiska oron

Fredrik Kopsch, ekonom på tankesmedjan Timbro, lyfter fram inflationen som en primär orsak till att fler svenskar känner sig fattigare.

– Det är därför som människor känner sig fattigare nu, säger Fredrik Kopsch.

Han förklarar att den generella prisökningen har urholkat köpkraften, vilket innebär att pengarna inte räcker lika långt som tidigare. Denna effekt har drabbat många hushåll hårt. En undersökning från Demoskop, på uppdrag av Borgo, visar att den ekonomiska stressen har ökat med 30 procent på ett år. Enligt undersökningen har 35 procent av svenskarna valt bort semesterresor för att förbättra sin privatekonomi.

Enligt en undersökning av Verian, på uppdrag av Oxfam Sverige, upplever en av fyra vuxna svenskar ekonomisk ångest. Två miljoner människor beskriver symtom som panikattacker, sömnsvårigheter och stress kopplat till sin ekonomi. Många oroar sig för oväntade utgifter och socialt utanförskap.

Denna ökande ekonomiska otrygghet har lett till en debatt om huruvida ekonomisk ångest bör klassas som en folksjukdom för att minska stigmat och öka politikernas engagemang. Majoriteten av de svarande i Verians undersökning, 60 procent, upplever inte att politikerna arbetar tillräckligt för att förbättra deras ekonomi.

Hur mäts fattigdom och vad innebär det?

Forskare använder olika mått för att definiera och mäta fattigdom, vilket kan ge varierande resultat. SCB:s definition av “materiell och social fattigdom” bygger på vad individer själva uppger att de har råd med. Detta direkta mått, som Carina Mood, professor i sociologi vid Institutet för Framtidsstudier, beskriver som nära den faktiska upplevelsen av ekonomisk utsatthet, visar en tydlig ökning.

Det direkta måttet inkluderar en lista med tretton grundläggande behov, såsom att ha råd med lagad mat, värme i bostaden, två par skor eller att klara en oförutsedd utgift på 14 000 kronor utan att behöva låna. Om en person inte har råd med fem av dessa punkter räknas de som fattiga.

– Det handlar om vardagen, om att inte kunna göra sådant som de flesta andra har råd med. Här är trenden tydlig: den direkta fattigdomen har ökat, säger Carina Mood.

Samtidigt visar inkomstbaserade mått, så kallad indirekt fattigdom, en mer komplex bild. Denna utveckling skapar en utmaning för politiker och experter att finna hållbara lösningar för att minska den ekonomiska utsattheten och förbättra den ekonomiska tryggheten för fler svenskar.