Klimakteriet, en naturlig fas i livet, kan för många kvinnor innebära betydande symtom som påverkar livskvaliteten negativt. Sju av tio kvinnor upplever någon form av besvär, och för ungefär en tredjedel är symtomen så omfattande att de söker vård. Vanliga besvär inkluderar sömnlöshet, humörsvängningar, värmevallningar och minskad sexlust, vilka kan härröra från kroppens förändrade hormonbalans.

Vad säger statistiken om användningen?

Den ökade användningen av hormonbehandling bekräftas av ny statistik från Socialstyrelsen. Andelen kvinnor över 45 år som hämtar ut systemiskt verkande östrogen, ofta i form av menopausal hormonell behandling (MHT), har stigit från 5,1 procent år 2021 till 8,4 procent år 2025. Denna ökning ses som ett tecken på att kunskapen om hormonbehandlingens möjligheter har spridits, även om behovet av att lindra symtom i sig inte har förändrats.

– Behovet av att lindra symtom vid klimakteriebesvär har inte förändrats, däremot har kunskapen om hormonbehandling ökat, säger Maja Österlund, utredare på Socialstyrelsen.

Skillnader i tillgång trots ökad användning

Trots den generella ökningen av hormonbehandling visar statistiken också på betydande skillnader i tillgången mellan olika socioekonomiska områden. I områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar fick 12,1 procent av kvinnorna över 45 år behandling år 2025. Motsvarande siffra i områden med stora socioekonomiska utmaningar var endast 3,2 procent.

Denna ojämlikhet är bekymmersam, menar experter. Socialstyrelsen har presenterat slutversionen av sina nationella riktlinjer för klimakteriebesvär med målet att stärka kunskapen och uppnå en mer jämlik vård för alla kvinnor.

Hormonbehandling, som ofta innefattar östrogen i olika former som plåster, krämer eller tabletter, kan ge betydande lindring för kvinnor med kraftiga symtom. Forskning har även pekat på att tidig användning av östrogen kan minska risken för hjärtsjukdomar. Samtidigt är det viktigt att behandlingen sker utifrån en individuell medicinsk bedömning, då det finns studier som indikerar en något ökad risk för bröstcancer vid långvarig behandling.

Den ökade efterfrågan har lett till att apotek ibland upplever brist på vissa läkemedel, vilket skapar oro och problem för kvinnor som är beroende av behandlingen för sin livskvalitet. Läkare understryker vikten av att kvinnor får tillgång till den behandling de behöver och att kunskapen om både möjligheter och risker sprids.