Den senaste undersökningen från organisationen Friends, som genomförts i samarbete med Örebro universitet och baseras på data från Novus och Skolverket, visar en oroande ökning av mobbning bland barn och unga. Uppskattningsvis 140 000 elever, vilket motsvarar ungefär tre elever i varje klass, har upplevt mobbning under de senaste månaderna. Detta är en markant ökning jämfört med 2015, då siffran låg på 60 000 elever.
Varför ökar mobbningen?
Magnus Loftsson, forskningsledare på Friends, uttrycker förvåning över de omfattande siffrorna och betonar att mobbningen aldrig varit så utbredd i Sverige som nu. Han pekar på att ökningen sker både i den fysiska skolmiljön och digitalt. Även om en del av ökningen online kan förklaras med den ökade användningen av sociala medier bland unga, syns trenden även i skolorna, där många som utsätts online även upplever mobbning i verkliga livet, och vice versa.
Loftsson menar att det inte finns ett enkelt svar på varför mobbningen ökar, utan att det rör sig om en kombination av faktorer. Han lyfter fram att många lärare och rektorer slutar eller byter arbetsplats, vilket leder till att skolorna ofta arbetar reaktivt genom att ”släcka bränder” istället för att implementera långsiktiga förebyggande åtgärder.
Statistikmyndigheten SCB:s uppföljning av Agenda 2030 visar också en negativ trend gällande mobbning. Mellan läsåren 2013/2014 och 2017/2018 ökade andelen elever i åldrarna 11, 13 och 15 år som upplevt mobbning från 12,6 procent till 19,4 procent. SCB:s Agenda 2030-sakkunniga Sara Frankl konstaterar att medan skolresultaten och andelen unga som varken arbetar eller studerar förbättras, så ökar skolsegregationen och otryggheten bland barn.
Vad säger forskningen om lösningar?
Mobbning definieras av Friends som ett beteende med avsikt att skada eller skapa obehag, som upprepas över tid och där den utsatta befinner sig i ett maktunderläge. Maktobalansen kan vara fysisk, psykologisk eller social.
Forskningen pekar på att ett evidensbaserat arbete mot mobbning kräver ett vetenskapligt förhållningssätt från skolans sida. Det innebär att kritiskt granska och utvärdera de metoder som används för att bekämpa mobbning. Det social-ekologiska perspektivet, som betonar samspelet mellan individen och dess omgivning, är centralt. Detta perspektiv innebär att man inte ensidigt lägger skuld på den som utsätter eller den som blir utsatt, utan även beaktar faktorer som skolklimat, klasskamrater, skolregler och normer.
Maja Frankel, ledare på Friends, betonar att trots att många elever upplever att lärare agerar bra vid upptäckt av mobbning, saknas det ofta förtroendefulla vuxna i skolmiljön. Hon kritiserar också regeringens förslag om minskad elevfrihet och ökat fokus på bestraffningar, och menar att de elever som mest behöver stöd ofta får minst hjälp. Detta mönster bekräftas i undersökningen där fyra av tio elever uppger att de inte trivs i skolan.