Eldfesten, som traditionellt markerar vårens ankomst och firas dagarna före det persiska nyåret, skulle ha samlat människor från olika bakgrunder. Trots inställda firanden i de två storstäderna, kommer en eldfest att hållas i Malmö.
Varför har firandet stoppats?
Den primära orsaken till inställda eldfester i Stockholm och Göteborg är en skärpt säkerhetssituation. Enligt uppgifter från SVT finns ett ökat hot mot iranska medborgare som uttrycker kritik mot landets regering. Detta har skapat oro bland arrangörerna av evenemangen, som fruktar för deltagarnas säkerhet.
Polisen i Sverige har bekräftat att det finns en förhöjd hotbild mot exiliranier och andra som motsätter sig den iranska regimen. Denna oro har redan lett till att flera andra evenemang runt om i landet har antingen ställts in eller fått förstärkt säkerhet. Eldfesten är en viktig kulturell högtid för många, och beslutet att avbryta firandet i Stockholm och Göteborg har väckt starka känslor.
Eldfesten – en tradition bortom religion
Eldfesten, även känd som Chaharshanbe Suri, är en urgammal iransk tradition som firas tisdagen före det persiska nyåret. Högtiden symboliserar vårens ankomst och är en tid för gemenskap och glädje. Trots att den ibland kan förväxlas med religiösa firanden, är eldfesten i grunden en kulturell och icke-religiös tillställning.
Traditionen samlar människor från olika etniska och kulturella grupper, inte bara perser, utan även kurder, afghaner och andra med koppling till regionen. Att hoppa över eldar är en central del av firandet, en symbolisk handling för att rena sig från det gamla och välkomna det nya. Inställda firanden innebär att en viktig kulturell mötesplats försvinner för många i Stockholm och Göteborg.