Den dramatiska ökningen av fattigdom i Sverige belyses i en ny rapport från Sveriges stadsmissioner. Rapporten visar att antalet individer som lever i fattigdom har nästan fördubblats på bara tre år. År 2021 levde cirka 3,5 procent av befolkningen i fattigdom, en siffra som nu har ökat till 6,6 procent, vilket motsvarar omkring 700 000 personer. Detta innebär att nästan sju av tio civilsamhällesorganisationer uppger att den sociala utsattheten har ökat under samma period.

Vad ligger bakom den snabba ökningen av fattigdom?

Den kraftiga ökningen av fattigdom i Sverige förklaras av en kombination av faktorer, enligt rapporten och analyser från experter. En bidragande orsak är den generella kostnadsutvecklingen i samhället, med kraftigt ökade priser på mat, energi och boende. Detta har drabbat hushållen hårt, särskilt de som redan har en ansträngd ekonomi.

Även förändringar i socialförsäkringssystemet pekas ut som en orsak. En urholkning av systemet sedan 1990-talet, med ytterligare försvagningar inom bland annat a-kassan och sjukförsäkringen, bidrar till att fler människor hamnar i utsatthet. Arbetsmarknaden beskrivs som tudelad, med en etablerad grupp och en annan som fastnar i osäkra anställningar. Detta, tillsammans med markanta hyreshöjningar och höga räntekostnader, skapar en “perfekt storm” för många hushåll.

– Det är ingen liten grupp. Det handlar om över 700 000 människor. Det har varit en väldigt dramatisk ökning sedan 2021, säger Jonas Rydberg, generalsekreterare på Sveriges Stadsmissioner.

Hur påverkar fattigdomen samhället och vilka lösningar finns?

Den ökande fattigdomen leder till att allt fler människor inte har råd med nödvändiga utgifter som mat, kläder och uppvärmning. Detta syns bland annat i en ökad efterfrågan på hjälp från organisationer som Röda Korset, där man delar ut matkassar och erbjuder värme och en trygg mötesplats. Även andelen som inte har råd med egen bil eller tillgång till bil har ökat markant, från tre till sex procent sedan 2021, enligt statistik från SCB.

Jonas Rydberg uttrycker stor oro över utvecklingen och menar att om människor inte får den hjälp de behöver, riskerar det att urholka tilliten till samhället och leda till en ökad känsla av utanförskap. Sveriges stadsmissioner kritiserar också regeringens nya förslag om bidrag, som de befarar kan förvärra situationen ytterligare genom att minska de ekonomiska resurserna för fler.

Enligt en undersökning från SCB svarar nu 1,9 miljoner svenskar nej på frågan om de skulle klara en oväntad utgift på 14 000 kronor utan att låna eller be om hjälp, en siffra som ökat sedan 2021. Dagens Arena rapporterar att antalet svenskar som lever i allvarlig materiell och social fattigdom nästan tredubblats, från 150 000 till 408 000.

Utvecklingen har lett till att allt fler människor har svårt att få pengarna att räcka till det mest nödvändiga. Det är en olycklig utveckling, menar Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, som förutspår att grupper som arbetslösa, garantipensionärer och ensamstående med barn kommer att fortsätta halka efter.