Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) genomför årligen mätningar av svenskarnas försvarsvilja och oro för krig. Årets undersökning visar en tydlig skillnad mellan stödet för ett starkt militärt försvar och den personliga viljan att delta i försvaret.

Varför minskar den personliga försvarsviljan?

Undersökningen från MPF indikerar att stödet för ett starkt svenskt militärt försvar är det högsta sedan mätningarna började. Samtidigt har viljan att själva riskera livet för landets försvar sjunkit från 69 till 65 procent. Detta mönster, där stödet för ett starkt försvar ökar men den personliga beredskapen minskar, väcker frågor om hur svenskarna ser på sitt eget ansvar.

Michael Claesson, chef för Sveriges militärer, beskriver situationen som ett problem.

– Det är klart att det är ett problem, säger Michael Claesson.

Han menar att en stark tillit till samhället är en viktig faktor för att öka den personliga försvarsviljan.

– Vi behöver ett samhälle där alla känner sig välkomna, säger Claesson.

Undersökningen visar också att fler svenskar än tidigare är oroliga för att Sverige ska bli attackerat av ett annat land. Trots denna ökade oro för yttre hot, anser de flesta deltagare att Sverige är ett bra land att leva i.

Hur påverkar samhällets tillit försvarsviljan?

MPF:s generaldirektör Magnus Hjort konstaterar att det finns ett stabilt stöd för att Sverige ska göra väpnat motstånd vid ett anfall, vilket kan tolkas som en hög och stabil försvarsvilja på en övergripande nivå. Han menar dock att en minskande personlig försvarsvilja kan spela potentiella fiender i händerna.

Undersökningen visar också att män har en betydligt högre försvarsvilja än kvinnor. Claesson betonar vikten av en gemensam lägesbild och en ökad förståelse för varför försvaret av territoriet och det som Sverige står för är viktigt. Han tror att svenskarnas grundläggande inställning till försvaret är stark.

– Jag tror mig veta tillräckligt om svenskarnas kynne för att tro att vi trots allt har ett ganska tydligt bankande hjärta för försvaret av fosterlandet, säger Michael Claesson.

Magnus Hjort lyfter fram att utländska aktörer aktivt försöker skapa splittring i länder, och att en svag tillit till samhället riskerar att ytterligare sänka försvarsviljan. Han menar att det är avgörande att fortsätta bygga ett starkt och sammanhållet samhälle där alla känner sig välkomna och där samhället fungerar väl även i fredstid.

Denna utveckling sker mot bakgrund av en omvärld där geopolitiska spänningar ökar, vilket sätter tydliga spår i den svenska befolkningens oro och syn på nationellt försvar.