Det är en oroande trend att allt fler barn och unga i Sverige rekryteras till kriminella nätverk. Trots en ökad medvetenhet och skärpta lagar, visar polisens rapporter att antalet individer som dras in i gängkriminalitet inte minskar. David Sausdal, forskare med expertis inom brottslighet, menar att de etablerade gängstrukturerna är svåra att bryta och att det krävs långsiktiga lösningar.
Varför dras barn in i gängkriminalitet?
Enligt David Sausdal finns det flera sociala faktorer som bidrar till att barn och unga hamnar i kriminella miljöer. Han lyfter fram att Sverige har en högre andel barn som lever i fattigdom jämfört med grannländer som Danmark. Många unga saknar sysselsättning, varken studerar eller arbetar, och kvaliteten på utbildningen i socioekonomiskt utsatta områden kan vara bristfällig. Dessa omständigheter skapar en grogrund för rekrytering till kriminella nätverk.
Brottsförebyggande rådet (Brå) bekräftar att de flesta som begår brott som unga inte fortsätter som vuxna, men att rekryteringen till kriminella miljöer är ett växande problem. Rapporter visar att barn under 15 år som utreds för allvarliga brott ofta har en komplex problembild med riskfaktorer inom flera områden, och nio av tio är redan kända av socialtjänsten.
Brister i samverkan och insatser
Riksrevisionen har i en granskning av statens samlade insatser för att bryta barns grova kriminalitet konstaterat att de inte är fullt ut effektiva. Rapporten, som omfattar flera myndigheter som Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Kriminalvården, pekar på brister i informationsutbytet mellan aktörerna. Detta gäller exempelvis orosanmälningar från polisen till socialtjänsten och yttranden från socialnämnder till rättsväsendet.
Dessa brister riskerar att leda till att barn inte får det stöd och den vård de behöver, vilket i sin tur kan leda till fortsatt brottslighet. Riksrevisionen framhåller också en risk för bristande likvärdighet i insatserna över landet, då arbetet till stor del har byggts upp lokalt och systemen skiljer sig åt mellan olika kommuner.
Polisen betonar vikten av att socialtjänsten agerar snabbare för att stödja barn som riskerar att dras in i kriminalitet. David Sausdal menar att detta är ett positivt steg och hoppas att politiker lyssnar på polisens erfarenheter.
– Polisen säger att hårda straff inte räcker för att få barn att sluta med brott. Det skulle vara bra om politikerna lyssnade på det, säger David Sausdal till nyhetsbyrån TT.
Kunskapsguiden lyfter fram att barn i organiserad brottslighet ofta är både offer och förövare. Det är därför avgörande att socialtjänsten kan erbjuda rätt behandling och insatser. Forskning visar att likartade risk- och skyddsfaktorer påverkar barns inträde i organiserad brottslighet som vid annan allvarlig kriminalitet, vilket innebär att liknande metoder kan användas.
Samverkansstrukturer som Bob (Barn och unga i organiserad brottslighet) arbetar för att stärka och effektivisera arbetet med att motverka att barn och unga hamnar i grov kriminalitet genom konkreta åtgärder och insatser. Målet är att identifiera framgångsfaktorer och sprida kunskap om dessa för att säkerställa effektiva insatser för de som är involverade i grov kriminalitet.