Det pågående kriget i Iran har redan lett till en markant ökning av gaspriserna, vilket i sin tur påverkar elpriserna i Sverige och övriga Europa. Många europeiska länder är beroende av naturgas för sin elproduktion. En betydande del av gasleveranserna sker sjövägen och passerar nära Iran, där konflikter har försvårat framkomligheten för fartyg.

Hur påverkas Sverige av de stigande gaspriserna?

Även om Sverige inte använder stora mängder gas för elproduktion, är landets elpriser tätt sammankopplade med den europeiska marknaden. När elpriserna stiger på kontinenten, tenderar de även att öka i Sverige. Experter prognosticerar en prisökning på upp till tio procent för el under våren och sommaren, en uppskattning som dock är beroende av hur situationen i regionen utvecklas.

Christian Holtz, elanalytiker på Merlin Metis, beskriver kopplingen till gaspriset som stark.

– Marknaden förväntar sig ungefär 10 procent högre elpris under andra kvartalet nu än vad man gjorde i slutet på februari innan Irankriget, säger Holtz.

Detta syns bland annat genom att fastprisavtalen har blivit dyrare. Ett stigande gaspris gör elproduktionen dyrare på kontinenten, och eftersom elmarknaderna är sammankopplade, påverkas även elkostnaderna i Sverige.

Varför drabbas södra Sverige hårdast?

Södra Sverige, särskilt elområde 4, förväntas drabbas hårdare av prisökningarna. Detta beror på att regionen ligger närmare kontinenten och har sämre överföringskapacitet mellan elområdena. Vid problem med överföringskapaciteten tvingas södra Sverige importera mer el från kontinenten, vilket gör dem mer känsliga för prisfluktuationer där.

Patrik Södersten, elprisexpert på Fortum, förklarar att elområde 4 är mest känsligt för priserna på kontinenten.

– När vi har dålig överföringskapacitet mellan elområdena i Sverige får vi importera el från kontinenten till SE4, säger Södersten.

Dessutom har en torr vinter lett till en svag hydrologisk balans i Norden, vilket innebär mindre tillgänglig vattenkraft. Detta gör Sverige, och särskilt södra Sverige, mer exponerat mot de stigande elpriserna i andra europeiska länder, som exempelvis Tyskland där gas används i stor utsträckning för elproduktion.

Uttalanden från politiska ledare, som USA:s president, kan också snabbt påverka energimarknaderna. Ett uttalande om att kriget kan vara över ledde nyligen till en tillfällig nedgång i gaspriserna, vilket visar hur känsliga marknaderna är för geopolitiska händelser. Även börsen reagerar snabbt på sådan information, där aktiekurser kan förändras beroende på nyhetsflödet.

Framöver kan faktorer som stillastående kärnkraft och den svaga hydrologiska balansen fortsätta att påverka elpriserna, utöver de globala energispänningarna.