Den senaste Pisa-undersökningen, som presenterades i december 2023, avslöjar en oroande nedgång i kunskapsnivåerna hos svenska elever. Resultaten visar att svenska elever presterar sämre i samtliga tre ämnesområden: matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Försämringen är särskilt tydlig inom matematik och läsförståelse, där tappet beskrivs som “historiskt” av arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L).

OECD:s genomsnittliga resultat sjönk med nästan 15 poäng i matematik och cirka 10 poäng i läsförståelse jämfört med undersökningen 2018. Även om resultatet i naturvetenskap ligger kvar på en stabil nivå, är den totala nedgången den största som uppmätts sedan Pisa-undersökningen började genomföras för över tjugo år sedan. Detta trots att Sverige tidigare visat en positiv trend mellan 2015 och 2018.

Vad ligger bakom den sjunkande kunskapsnivån?

Flera faktorer pekas ut som möjliga orsaker till den negativa utvecklingen. Covid-19-pandemin nämns som en bidragande orsak, då den påverkade undervisningen negativt i många länder. Rapporten från OECD indikerar dock att nedgången började redan före pandemin.

Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning lyfter fram pandemin och en längre tids invandring som bidragande orsaker. Han menar att cirka 20 procent av kunskapsfallet kan förklaras av en förändrad elevsammansättning över tid. Sahlgren betonar dock att det inte enbart handlar om den invandring som skett mellan 2018 och 2022. Han menar också att det skett ett “absolut kunskapsfall”, oavsett jämförelser med andra länder.

Enligt en analys från Skolverket visar Timss Longitudinal Study att elevers socioekonomiska bakgrund spelar en allt större roll för deras lärande. Elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund halkar efter, och studien visar att lågpresterande elever till och med har sämre resultat i årskurs nio än i årskurs åtta. Detta är anmärkningsvärt och pekar på fortsatta likvärdighetsproblem i den svenska skolan.

Regeringen planerar stora förändringar

Med anledning av de sjunkande resultaten planerar regeringen omfattande åtgärder. Utbildningsminister Simona Mohamsson betonar vikten av riktat stöd till elever som har det svårt.

– Barn som har det extra svårt i skolan ska ha speciallärare och vara i mindre grupper. De ska inte jobba ensamma framför en skärm, säger Mohamsson.

Fackförbundet Sveriges Lärare har länge varnat för liknande problem. Anna Olskog, ordförande för fackförbundet, menar att lärarna har för lite tid och att elevgrupperna är för stora. Hon understryker också behovet av att elever som behöver extra stöd faktiskt får det.

– Om regeringen menar allvar måste vi se en ändring i skolan nu, säger Olskog.

Även flickors skolprestationer har försämrats, vilket ytterligare understryker behovet av omedelbara insatser för att säkerställa att alla elever får likvärdiga möjligheter att nå sin fulla potential. Skolminister Lotta Edholm (L) har tidigare uttalat att man behöver “gå tillbaka till grunderna” och fokusera på färdighetsträning i läsa, skriva och räkna.