En 18-årig man dömdes nyligen till tre års fängelse för att ha våldtagit en 16-årig flicka i en tunnel i Anderstorp, Skellefteå. Mannen, som är flykting från Eritrea, ska även betala skadestånd till flickan. Domen har fått stor spridning på internet och många är kritiska, särskilt mot att mannen inte dömdes till utvisning.
Varför utvisades inte mannen?
Enligt svensk lag kan en person bara utvisas om brottet anses vara särskilt grovt. Hovrätten ansåg dock att våldtäkten inte uppfyllde dessa kriterier, bland annat eftersom händelsen var kortvarig. Hovrättsrådet Lars Viktorsson, som dömde i målet, förklarade i Aktuellt att tillvägagångssättet och varaktigheten inte ledde till bedömningen att brottet var synnerligen grovt. Han betonade att det är en bedömningsfråga och att brottet kunde ha bedömts som synnerligen grovt om omständigheterna varit allvarligare, till exempel om en kniv hade använts eller om det förekommit våld. Fyra av domarna i hovrätten var eniga, men en nämndeman hade en annan åsikt och ansåg att brottet var synnerligen grovt.
Krav på lagändringar
Domen har lett till en intensiv debatt om huruvida lagstiftningen bör ändras. Flera politiker inom Sveriges regering har uttryckt att de vill se en förändring av lagen för att göra det enklare att utvisa personer som döms för våldtäkt. De menar att nuvarande lagstiftning inte tillräckligt skyddar allmänheten och att den behöver skärpas. Migrationsminister Johan Forssell har kritiserat lagstiftningen och beskriver att en alltför liten andel utlänningar utvisas, vilket han menar beror på ett systemfel. Han vill också att åklagare ska tvingas begära utvisning.
Efter påtryckningar från Sveriges migrationsminister har FN:s flyktingorgan UNHCR ändrat sina riktlinjer. Våldtäkt ska nu ses som ett synnerligen grovt brott, vilket kan leda till utvisningar även av personer med flyktingstatus. Johan Forssell ser ändringen som ett framsteg och menar att man lyckats samla stöd bland medlemsstaterna för att få UNHCR att ändra tillämpningen av konventionen.
Lagförslag och reformer diskuteras nu för att möta kraven från de kritiska rösterna. Om dessa förändringar genomförs, kan de leda till betydande konsekvenser för rättssystemet och hanteringen av utvisningar i framtiden.