Luftkvaliteten i Sverige har länge ansetts vara god, men en färsk rapport från Ramboll belyser att många svenska städer fortfarande kämpar med för höga halter av luftburna partiklar, PM10. Detta trots att målet om “Frisk luft” skulle ha uppnåtts redan 2020.
Varför är luften dålig och vad är konsekvenserna?
Den främsta orsaken till den försämrade luftkvaliteten i stadsmiljöer är utsläpp från trafiken. Avgaser från fordon, samt partiklar från bland annat dubbdäck, bidrar till ökade halter av föroreningar som kvävedioxid och luftburna partiklar. Dessa föroreningar kan ha allvarliga hälsoeffekter.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan minskade luftföroreningar leda till färre fall av hjärtinfarkt, stroke, astma och lungsjukdomar. Även om luftkvaliteten i Sverige generellt är bättre än i många andra länder, finns det platser där halterna överskrider nivåer som påverkar människors hälsa negativt. I Stockholms län, till exempel, trots en förbättrad luftkvalitet under de senaste decennierna, bidrar luftföroreningar fortfarande till sjukdom och död, främst kopplat till lungsjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar.
– Det är oroande att så många städer visar på så höga halter, säger Daniel Nilsson, luftkvalitets- och miljöexpert på Ramboll. Det ställer stora krav på omställningen framåt och kräver både ökade medel och resurser inom nationell samordning.
Vilka åtgärder vidtas och vad kan göras?
Rapporten från Ramboll identifierar 29 städer och orter som fortfarande har för höga halter av luftburna partiklar. Bland de städer som uppmätts högst värden finns Norrköping, Göteborg, Stockholm, Linköping och Visby, men även mindre orter som Södertälje och Sundsvall.
Det finns dock städer där luften har blivit bättre, som Växjö, Västerås, Luleå och Lund. Vissa kommuner har infört lokala åtgärder, exempelvis har Region Gotland övergått till ett grövre grus för sandning för att minska partikelutsläpp, och Stockholm har infört miljözon på den hårt trafikerade Hornsgatan.
Det krävs fortsatta och kraftfullare åtgärder från både kommuner och regioner för att förbättra luftkvaliteten. Att minska trafikens utsläpp är en central del, men det behövs också en ökad nationell samordning och resurser för att nå målen om friskare luft för invånarna. EU-kommissionen har tidigare konstaterat att endast ett fåtal medlemsländer uppfyller EU:s regler om luftkvalitet, och Sverige har riskerat böter för att inte ha nått tillräckligt långt i arbetet.