Den ekonomiska brottsligheten i Sverige genererar enorma summor pengar varje år. Enligt en uppmärksammad rapport från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) beräknas brottslingar dra in cirka 185 miljarder kronor årligen. Denna summa är nära den svenska militärens budget för 2024, som ligger på 175 miljarder kronor.

Vad genererar de kriminella vinsterna?

Den absolut största delen av de kriminella intäkterna kommer från svart arbete, där anställda arbetar utan att skatter och sociala avgifter betalas. Detta skapar inte bara en skev konkurrenssituation på arbetsmarknaden utan urholkar också statens intäkter.

Utöver svart arbete genereras betydande summor genom bedrägerier riktade mot EU, staten och privatpersoner. Narkotikahandel, vapenhandel och stölder bidrar ytterligare till de kriminella kassorna. Professor Amir Rostami, expert på brottslighet, framhåller att det inte finns några tydliga tecken på en ökning av dessa intäkter jämfört med tidigare år, och att liknande summor genereras av kriminella i andra europeiska länder.

Vissa rapporter, som den från bloggen zaramis.se, pekar på en något lägre uppskattning av brottsvinster, mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen. Dessa rapporter lyfter också fram att den kriminella ekonomin kan beskrivas som ett ekosystem där vinster genereras, hanteras och återinvesteras. Annika Laestadius, tillförordnad biträdande polisområdeschef i Stockholm city, betonar vikten av arbetet mot den kriminella ekonomin.

– Med tanke på de summor det handlar om och vad det innebär för samhället är arbetet mot den kriminella ekonomin en väldigt viktig fråga, säger hon i ett pressmeddelande.

Penningtvätt och välfärdsbrottslighet

En central del i den kriminella ekonomin är penningtvätt, där brottsvinster försöker döljas för att kunna användas i den legala ekonomin. Ekobrottsmyndigheten beskriver hur kriminella använder sig av olika metoder, från att använda penningmålvakter till mer avancerade transaktioner genom finansiella system, för att “sopa igen spåren”.

– Ekobrottsmyndigheten ser penningtvättsupplägg som möjliggör tvätt av brottsvinster i en närmast industriell skala, framgår det på deras webbplats.

Samtidigt finns det kritik mot att vissa rapporter underskattar omfattningen av bidragsbrottslighet och välfärdsbrottslighet. Dessa brott, där kriminella bedriver verksamheter som vård eller undervisning för att sedan förskingra bidrag från staten, kan uppgå till mellan 11 och 27 miljarder kronor enligt vissa uppskattningar.

För att bekämpa dessa problem införs ny lagstiftning och en ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, som ska samla och analysera data från statliga välfärdsutbetalningar. Denna myndighet kommer även att få möjlighet att inhämta uppgifter från banker för att upptäcka mönster och minska felaktiga utbetalningar.

– Båda grenarna syftar till att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet, säger myndighetens blivande stabschef Therese Pelow.

Denna omfattande ekonomiska brottslighet är svår att greppa, men rapporterna understryker vikten av att förstå och bekämpa de olika formerna av ekonomisk brottslighet som dränerar samhällets resurser och kan kopplas till annan organiserad brottslighet.