Hur möjliggörs enighet om ett ambitiöst klimatmål?

Efter ett förhandlingsmaraton enades EU:s klimatministrar tidigt på onsdagen om ett nytt klimatmål för 2040. Huvudmålet om 90 procents utsläppsminskning kvarstår, men uppgörelsen innehåller flera eftergifter som försvagar ambitionen jämfört med kommissionens ursprungliga förslag. Kärnan i kompromissen är att endast 85 procent av utsläppsminskningarna måste ske inom unionens gränser. Resterande fem procentenheter kan uppnås genom att köpa så kallade klimatkrediter, det vill säga finansiera klimatprojekt i länder utanför EU.

Enligt uppgörelsen från Europaparlamentet och ministerrådet, som är en del av en uppdaterad klimatlag, ska dessa internationella krediter följa kriterier i Parisavtalet från 2015. Det innebär att medlemsländerna från och med 2036 tillåts använda internationella koldioxidkrediter för att uppnå upp till fem procentenheter av sina utsläppsminskningar. Dessa krediter måste komma från länder som har klimatmål i linje med Parisavtalet och får endast användas inom sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS.

– I dag visar EU vårt starka engagemang för klimatåtgärder och Parisavtalet. En månad efter COP30 har vi omsatt ord i handling – med ett rättsligt bindande mål om 90 procents utsläppsminskning till 2040, sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande.

Vilka kompromisser krävdes för enighet?

För att nå enighet mellan medlemsländerna krävdes flera kompromisser. Ett av de mest känsliga punkterna i EU:s klimatpaket, införandet av ett nytt system för handel med utsläppsrätter för vägtransporter och uppvärmning av byggnader (ETS2), skjuts upp med ett år till 2028. Detta var ett centralt krav från länder som Polen och Tjeckien, som befarade att systemet skulle leda till höjda bränslepriser för medborgarna, rapporterar Reuters.

Uppgörelsen innehåller även skrivningar som öppnar för att “bränslen med låga eller inga koldioxidutsläpp” ska fortsätta spela en roll inom vägtransportsektorn. Detta ses som en eftergift till bland andra Italien och kan potentiellt urholka EU:s tidigare beslut om ett stopp för försäljning av nya bensin- och dieselbilar från 2035, enligt Politico. Vidare införs en möjlighet att tillgodoräkna sig ytterligare fem procentenheter via internationella krediter vid extraordinära händelser, som exempelvis skogsbränder.

Kommissionen ska analysera olika alternativ för hur dessa krediter ska användas i den kommande klimatlagstiftningen. Enligt ministerrådet måste kommissionen ta hänsyn till att klimatprojekt i länder utanför EU inte strider mot unionens strategiska intressen. Dessutom har en pilotfas mellan 2031 och 2035 föreslagits för att utveckla en kreditmarknad.

Det nya 2040-målet fungerar som en viktig milstolpe mellan det redan existerande målet om minst 55 procents utsläppsminskning till 2030 och det långsiktiga målet om klimatneutralitet senast 2050.