Det finns cirka 1 400 lodjur i Sverige, och myndigheterna har beslutat att jägare ska få skjuta 153 lodjur under årets licensjakt som inleds den 1 mars. Denna tilldelning, som utgör drygt elva procent av den svenska stammen, har väckt stark kritik från Naturskyddsföreningen.

Är lodjursjakten förenlig med EU-lagstiftning?

Naturskyddsföreningen argumenterar för att lodjuret är en strikt skyddad art inom EU och fridlyst i Sverige. Trots detta tillåts en omfattande licensjakt som organisationen menar sätter lodjursstammens överlevnad på spel.

– Lodjuret är en strikt skyddad art i EU:s lagstiftning. Det är fridlyst i Sverige, det är en hotad art, den är klassad som sårbar och ändå ska man skjuta bort vart tionde lodjur i år. Det tycker vi är fel, säger Isak Isaksson, sakkunnig på Naturskyddsföreningen.

Organisationen har därför överklagat jakten i samtliga berörda län i mellersta och södra Sverige och vill att jakten stoppas i väntan på rättslig prövning. De menar att besluten bryter mot både EU-rätten och den svenska jaktlagstiftningen. Svenska Rovdjursföreningen har också överklagat licensjakten i flera län, med argumentet att skadorna på tamdjur i många fall är små och att jakten borde utformas som skyddsjakt istället för allmän licensjakt.

Jakten motiveras med viltförvaltning – men kritiken kvarstår

Myndigheter och jägarorganisationer hävdar att licensjakten är en nödvändig del av viltförvaltningen för att hålla lodjurspopulationen på en hållbar nivå och minska konflikter med tamdjursägare. Naturvårdsverket fastställer miniminivåer för lodjurspopulationen, och licensjakt tillåts endast om antalet föryngringar överstiger dessa nivåer. För hela landet är miniminivån 147 föryngringar, och vintern 2015/16 fanns enligt verkets inventering drygt 220 familjegrupper av lodjur.

Svensk Jakt lyfter fram att jakten inte primärt handlar om troféjakt, utan om att förvalta en förnyelsebar resurs. De menar att mängden rådjur styr lodjursstammens storlek, och att en minskning av rådjur leder till en minskning av lodjur. Jägareförbundet har under flera år arbetat för att tidigarelägga jakten, vilket Naturskyddsföreningen motsätter sig. Forskning pågår för att klargöra den biologiskt mest fördelaktiga tidpunkten för jakt.

Trots dessa argument kvarstår Naturskyddsföreningens kritik. De pekar på att skadorna på tamdjur generellt är små. Enligt siffror som Naturskyddsföreningen lyfter fram från databasen Rovbase dödades mindre än 0,01 procent av Sveriges får av lodjur år 2025. Organisationen anser att det vore bättre att satsa på förebyggande åtgärder som skyddar enskilda tamdjursägare som drabbas.

Naturskyddsföreningen överklagar inte jakten i norra Sverige, där 47 lodjur får skjutas i tre län. Anledningen uppges vara att skador på tamren i dessa områden gör situationen mer komplex.